Kollektivhuset lockar många
I Sverige finns ett drygt 40-tal kollektivhus och nu ökar intresset för den annorlunda boendeformen. 200 personer köar för att få bo i Sofielunds kollektivhus i Malmö.
Och det planeras även för nya kollektivhus i bland annat Göteborg.
Sedan folk flyttat in i Sofielunds kollektivhus i Malmö och andra har besökt huset har kön för att få en lägenhet blivit lång.
– Nu tar det ganska lång tid att få en lägenhet här. Och därför behövs det fler av den här typen av hus eftersom intresset är så stort, säger Jenny Eriksson, som bor i huset med sin dotter.
Sofielunds kollektivhus har 45 lägenheter med över 100 boende.
– Jag tror att ett sådant här hus gagnar samhället i stort. Just den här sociala tryggheten, som det innebär att bo så här. Det är inte en "gated community-trygghet", utan en öppen trygghet, som vi skapar genom att ha ett sådant här hus.
Alla bor i egna lägenheter, men det finns också sexrumslägenheter som fungerar som kollektiv.
– Det bästa är nog just det sociala. Att man på ett annat sätt än i ett vanligt hyreshus känner alla sina grannar och vet namnet på i stort sett alla, säger Jenny Eriksson.
Förutom lägenheterna finns också gemensamma utrymmen som till exempel bastu, rörelserum och matsal. Det finns också ett stort gemensamt kök där det på vardagar lagas mat i matlag och där alla i huset kan komma och äta till en billig kostnad.
– Man hälsar på alla och man pratar med alla på ett helt annat sätt än man gör i ett vanligt hyreshus. Man säger väldigt sällan bara hej, utan man säger "hej, hur är det med dig. Jag har varit med om det här idag". Det blir en helt annan gemenskap, säger Jenny Eriksson.
Kollektivhuset är också en rolig miljö för barnen.
– Jag bara går och knackar på dörrar, så kommer någon ut. För det är så många kompisar som jag tycker väldigt mycket om att leka med, säger Leia Löwendahl, fem år.
I kollektivhuset finns balkonggångar och de flesta lägenheterna har dörrar direkt ut på balkonggångarna.
– Man kan vara för sig själv och ensam om man känner för det. Men man har människor runt sig som vet ens vanor och ens intressen. Det är också viktigt med den här andan att alla vill göra något gott för vår gemenskap, säger Kristina Runklint.
Jalal Kouider kommer från Syrien. Han har bott i kollektivhuset i fyra månader.
– Jag kan prata svenska och det hjälper att ha kontakt med svenskar och bo med svenskar. När du bor själv är det jättesvårt, du kan inte prata svenska jättebra. Jag lär mig svenska här i huset, två, tre ord varje dag. Jag lär mig snabbt, säger han.
Även om det mest finns fördelar med att bo i kollektivhuset, finns det även en del nackdelar, tycker Jenny Eriksson.
– Det kostar ganska mycket att bo här, men det beror inte främst på att det är ett kollektivhus, utan på att det är helt nybyggda lägenheter. Och sedan när man bor här måste man vara beredd på att engagera sig, säger hon.
– I perioder när jag är stressad och har mycket själv kan det vara lite jobbigt att lägga den tiden. Men samtidigt har jag valt att bo så här och får ut så mycket av att bo så, att det är något bra med det engagemanget jag lägger också.
