Risk för tandlöst klimatavtal

2:08 min

Politiska spänningar inom EU kan göra att länder tvekar om att ratificera klimatavtalet som skrevs under av världens länder i Paris. Det råder också osäkerhet om vad som händer om Storbritannien lämnar EU.

– Det är EU som ligger bakom att det överhuvudtaget finns en process på klimatområdet idag, EU har vid flera tillfällen räddat processen. Har man sett EU:s betydelse under mer än 20 års förhandlingar är det här väldigt oroväckande, säger Anders Turesson på Miljödepartementet och tidigare klimatförhandlare för Sveriges räkning.

Vad händer om EU inte ratificerar avtalet?

– Då kan vi hamna i den för EU mycket pinsamma situationen att avtalet träder i kraft men utan EU. Det skulle innebära att EU inte får någon rösträtt överhuvudtaget, vilket vore väldigt besvärligt. 

För att klimatavtalet ska träda i kraft 2020 krävs alltså att alla länder ratificerar avtalet, det vill säga slutgiltigt godkänner det i sina nationella parlament. För EU:s räkning måste alla 28 medlemsländer vara med på båten. Men om Storbritannien lämnar EU kan det komma att rubba hela processen och påverka andra länders inställning till klimatavtalet, menar Anders Turesson.

En del länder, till exempel det kolberoende Polen, säger att de inte kommer ratificera innan de vet exakt hur mycket de ska minska sina utsläpp. De förhandlingarna riskerar att dra ut på tiden.

I USA kan det bli problem om ratificeringsprocessen drar ut på tiden till efter presidentvalet i november. Om republikanernas kandidat Donald Trump vinner valet är det högst osäkert om han vill godta klimatavtalet.

Men även om det politiska läget är osäkert för klimatavtalets del  finns  en utveckling på marknaden med koldioxidfri teknik som rullar på oavsett de politiska käpphästarna.

Anders Wijkman, ordförande i miljömålsberedningen som har till uppgift att ta fram strategier för Sveriges miljöpolitik, tror att teknikutvecklingen är minst lika viktig. 

– Jag tror att de politiska problemen kan lösas enklare om länderna ser att vi inte behöver hålla fast vid fossila bränslen när det finns billigare teknik som dessutom är bättre för folkhälsan och klimatet. Det är liksom en "race med time här", säger Anders Wijkman.