Jurist: Samelandspartiets motion om röstlängden omöjlig
Sametinget kan inte plocka bort personer ur röstlängden. Det menar juristen Lars-Nila Lasko som tycker att det finns stora problem med Samelandspartiets omtalade motion om Sametingets röstlängd.
I en motion till Sametinget vill Samelandspartiet att röstlängden ses över och att alla som är upptagna på nytt bör verifiera att de har rätt att finnas med. Det här menar juristen Lars-Nila Lasko inte går på laglig väg.
- Motionen är inte genomförbar. Man kan ju fråga var och en, vill ni begära utträde eller inte, men Sametinget själv kan inte plocka bort personer ur röstlängden, säger Lars-Nila Lasko.
När man väl har kommit in i röstlängden är det en lagstadgad rättighet att ha rösträtt och att vara valbar vid ett allmänt val. En rättighet som Sametinget inte bara kan gå in och inskränka hur som helst.
- Att plocka bort någons svenska medborgarskap, det är mycket begränsade möjligheter för det. Och också att ta bort någons rösträtt till riksdag och regering. Likadant är det vid kommunalval och likadant till Sametinget.
En möjlighet är att någon överklagar att någon fått rättigheten. Det kan man bara göra när den preliminära röstlängden är klar den 15 november året före valet och en månad framåt.
Den andra möjligheten är om personen själv begär att tas bort och den tredje möjligheten är en lagändring. Men enligt en rättsprincip kan lagändringen inte göras retroaktivt, utan det skulle i så fall bara gälla för framtida röstlängder.
- Alltså det är mycket hårda restriktioner att ta bort någons rösträtt, alltså rätt att rösta, säger Lasko.
Därför har Sametingets valnämnd ett stort ansvar att kontrollera vem man ger den här rätten. Utgångspunkten för det är ett objektivt och ett subjektivt rekvisit, alltså villkor. Det subjektiva villkoret är om personen anser sig vara same eller inte. Det objektiva är att någon talar eller talat samiska i hemmet, eller att någons far- eller morföräldrar talat samiska.
- Om någons morfar talat samiska för femtio år sedan, eller för hundra år sedan, det är ju väldigt svårt att kontrollera rent objektivt, säger Lars-Nila Lasko som menar att det därför egentligen är två subjektiva villkor i Sametingslagen som avgör vem som är same.
Det gör också att det kan bli fel i röstlängden. Lars-Nila Lasko lösning är dock en annan än Samelandspartiets. Han tycker att kriterierna borde ses över så att de till exempel inte riktar in sig på kunskap om samiska.
- Jag tror det är viktigt för alla urfolk att man får med hela urfolket i ett val. Det kan man ju inte nu. Det finns ett stort antal sydsamer som inte uppfyller kriterierna, där man inte talat samiska i generationer. Det är viktigt att då hitta kriterier eller möjligheter för dem att komma med i det här registret, säger Lars-Nila Lasko.
Kriterier för att bli upptagen i Sametingets röstlängd i Sverige:
- Ett subjektivt kriterium, att man själv anser sig vara same.
- Ett objektivt kriterium som har med det samiska språket att göra. Antingen att man själv eller någon av ens föräldrar, mor- eller farföräldrar har haft samiska som språk i hemmet. Man måste göra sannolikt att den person man hänvisar till har kunnat samiska.
- Om man har en förälder som är eller har varit upptagen i sameröstlängden räcker det med att ange förälderns namn.
Det är Sametingets valnämnd som beslutar vem som kan upptas i röstlängden. Beslutet kan överklagas.
Källa: Sametinget
