NY STUDIE

Nyanserad bild av ungas nyhetskonsumtion i sociala medier

För mediechefer och andra som intresserar sig för framtidens journalistik hör ungas nyhetskonsumtion till favoritämnena. Ofta pratas om denna i termer av ”unga läser inte nyheter” och ”unga hänger bara på sociala medier”. Och inte minst ”vi måste möta den unga publiken på de plattformar där de är”.
   Därför är den nya undersökningen från JMG om ungas nyhetskonsumtion i sociala medier särskilt intressant att läsa, tycker Medieormens Cecilia Djurberg.

”Både slumpmässig och planerad – Ungas nyhetskonsumtion i sociala medier” som studien heter, är en undersökning av just detta. Maria Jervelycke Belfrage från JMG har lett undersökningen, som genom gruppintervjuer med 44 gymnasieelever i åldern 16-19 år kommit fram till en något mer nyanserad bild av ungas nyhetskonsumtion än vi vanligtvis kan se genom statistiska undersökningar. Den handlar snarare om hur de konsumerar nyheter via sociala medier än om.

För utifrån dessa intervjuade framträder i studien en bild av att unga visst är nyhetsintresserade, att de skiljer på nyheter och nyheter (såsom i ”viktiga” nyheter och mer lättsamma nyheter) och att de räknar med att bli informerade via sina sociala medierflöden om och när något stort händer. Nästan alla (41 av 44) svarade att ”det vanligaste sättet de får nyheter på är genom sociala medier”, vare sig det är planerat eller sker av en slump, och samtidigt förlitar sig många av de intervjuade på att det finns vissa bland deras vänner/personer de följer som har koll och alltid delar nyheter de är intresserade av - personer som ibland med socialamedierspråk kallas för influencers men här för opinionsguider.

Just det som skrivs om opinionsguidernas betydelse kan vara värt att begrunda för alla som vill nå unga nyhetskonsumenter, för när det gäller att väcka nyfikenhet tycks ämnet och vem som har delat nyheten väcka större intresse än när ett konto från ett välkänt mediehus har lagt ut nyheten, även om respondenterna uppger att källan är viktig för trovärdigheten. För det ska tilläggas att kunskapen om källkritik var hög hos dessa intervjupersoner och de berättar hur de klickar sig vidare till källan, kollar vem som skrivit texten och söker grundkällor.

Maria Jervelycke Belfrage sammanfattar:

”1. Ursprungskällan är viktig för trovärdigheten och ämnet är viktigast för intresset.

2. Intresset ökas genom att nyheten förmedlas och/eller kommenteras av en vän i det sociala mediet. ”

Många som jobbar med journalistik i sociala medier känner igen detta, och ovanstående är säkert inte helt unikt för just unga nyhetskonsumenter, men inte desto mindre är studien läsvärd för alla som arbetar med att utveckla sina publiceringsstrategier och önskar att nå den så kallade unga publiken.

Det blir inte minst tydligt att "den unga publiken" inte är en helt homogen grupp. För även om samtliga av de intervjuade uppgav att de får nyheter i sina sociala medierflöden, vilket också var ämnet för undersökningen, var inte alla lika förtjusta över det. Vissa uppgav att de även tar del av nyheter via medieappar med pushnotiser, andra inte. Vissa läste – hör och häpna - även tidningar!
   Nyanserad bild av ungas nyhetskonsumtion, som sagt.

Här kan du läsa/ladda ner studien, som även har en bra forskningsöversikt samt en pedagogisk inledning där en genomgång av medieutvecklingen görs som ramar in sammanhanget för de digitala användarbeteendena som lett till ökad nyhetskonsumtion via sociala medier.