Ny jord blir hälsokur för trött mark

1:42 min

Transplantationer av jord skulle kunna vara ett sätt att få tillbaka växtlighet som försvunnit från vissa typer av marker. Det menar forskare i Nederländerna.

Det kan till exempel handla om nedlagd jordbruksmark där det förut var gräs- eller hedmark. Genom att lägga på ett relativt tunt lager av jord från den sorts mark de ville ha tillbaka kunde forskarna hjälpa växterna på traven.

Mikael Pell är professor i mikrobiologi med inriktning mot miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han säger att det har med samspelet mellan växterna och de olika organismerna i marken att göra.

Vi står på en bit ängsmark som förmodligen varit jordbruksmark tidigare.

– Skrapar man lite i ytan på jorden här och tar upp en handfull jord så håller jag fler mikrober och celler i min hand än vad det någonsin har funnits människor på jorden.

Marken kryllar kort sagt av liv och vissa växter och mikrober trivs bättre med varandra än med andra. Det är det som forskarna i Nederländerna har försökt dra nytta av.

De lade på ett tunt lager av jord från närliggande naturområden på gammal jordbruksmark. På så sätt ville de få tillbaka en del av den ursprungliga sammansättningen av organismer.

– Sedan provtog man efter sex år och såg faktiskt att mikrober, markens djur, och den växtlighet som kom fram väldigt mycket liknade den ursprungliga. Antingen hedmark där man transplanterade in hedmarksjord eller med gräsmarksjord så liknade det gräsmark.

Men att det här försöket blev lyckat kan också bero på att den transplanterade jorden inte hade flyttats så långt. Det betyder att organismerna i marken trots allt kan ha varit rätt så lika varandra.

Ska man gå vidare med den här på fler ställen, och med andra jordar, kan det därför vara bra att testa i växthus först, enligt Mikael Pell.

– Jag tror det är nödvändligt att göra en sådan studie först innan man ger sig på det i stor skala.

Referens: E. R. Jasper Wubs et al. Soil inoculation steers restoration of terrestial ecosystems. Nature Plants 12 juli 2016. DOI: 10.1038/NPLANTS.2016.107