Svårt att behandla kronisk bihåleinflammation
Det börjar med en vanlig förkylning, men som aldrig verkar gå över. Nästäppa, tryck i ansiktet och massvis med slem - det kan vara en kronisk bihåleinflammation.
Svante Hugosson är forskare på USÖ som ägnar sitt liv åt bihålor.
– Vi är en liten forskargrupp på USÖ som forskat kring basala mekanismer för uppkomsten av kronisk eller långvarig bihåleinflammation och vi har framförallt inriktat oss på betydelsen av en bakterie.
Det handlar om den gula stafylukocken och hur den kan påverka uppkomsten av kronisk bihåleinflammation.
– Den förekommer ofta i sår som vi har på huden, det är en hudbakterie som koloniserar normala människors hudkostym och finns i näsöppningen hos många människor och gör ingenting alls. Men vi tror att förekomsten kan orsaka ett kronisk inflammatorisk tillstånd.
Symptomen som patienter känner igen är nästäppa, slem som kommer fram i näsan eller bak i svalget, luktnedsättning och tryckkänsla/värk i ansiktet. Detta kan vara handikappande för patienten och kan påverka livskvalitén betydande.
– För att den ska kallas kronisk ska den ha hållit på i minst tre månader, berättar Svante.
Men går det att behandla?
– Behandlingen vi kan erbjuda är framförallt lyckosam för nästäppan och slemmet, men tryckkänslan är svårare. Men sjukdomen är godartad, den förkortar inte livet på något sätt.
Vad hoppas du komma fram till med forskningen?
– Om man kan förstå mekanismen bakom sjukdomen så kanske man kan dra upp en mer individualiserad behandlingsstrategi för patienten.
Under sommaren 2016 besökte forskare som fått anslag från Nyckelfonden vår studio för att berätta om sin forskning. Här nedan kan du lyssna på alla avsnitt av Forskarsnack.
