Bristande pedagogik på högskolor
Personal på svenska högskolor och universitet måste bli bättre på att undervisa, tycker högskoleminister Helene Hellmark Knutsson. Till många högskoletjänster krävs överhuvudtaget ingen pedagogisk utbildning.
– Jag är lite bekymrad över ett sånt resultat, det är viktigt med pedagogiken. Vi måste sätta ett lika värde mellan forskning och pedagogik, säger Helene Hellermark Knutsson.
Det har funnits en tanke om att det framförallt är forskningen som är viktigt när personal anställs på högskolor och universitet. Pedagogiken hamnar lätt i skymundan. Och det är fel, säger Helene Hellmark Knutsson.
– Det är problematiskt, för vi behöver pedagogiskt skickliga lärare på våra högskolor och universitet. Vårt mål är att man ska möta en mer heterogen studentgrupp och då är pedagogisk skicklighet en väldigt viktig merit som ska tas upp vid anställning.
Att undervisande personal ska vara pedagogiskt skickliga, det gäller redan i dag. Men många högskolor saknar en tydlig definition på vad det alls är.
Något nationellt krav på att ha läst kurser i högskolepedagogik, det finns inte. Däremot har Sveriges universitets- och högskoleförbund en rekommendation om vad en högskolelärare bör ha studerat för att ha tillräcklig pedagogisk kunskap.
Hur den rekommendationen följs granskas just nu av förbundet. Och de preliminära resultaten visar alltså att färre än hälften av alla högskoletjänster ställer krav på pedagogisk utbildning.
Det oroar också Johan Alvfors som är före detta vice ordförande i Sveriges förenade studentkårer och en av de som granskar resultaten.
– För de allra flesta lärare är en pedagogisk utbildning en grundläggande byggsten i att utvecklas som lärare, säger han.
Det kan behövas lagändringar för att komma tillrätta med problemet, säger högskoleminister Helene Hellmark Knutsson.
– Det kan mycket väl behövas åtgärder från vårt håll. Det är en diskussion vi ska föra, säger hon.