STUDIO ETT TISDAG 9 AUGUSTI

Temasändning Turkiet

40 min

Det har snart gått en månad sedan kuppförsöket i Turkiet, ett land som skakar i sina grundvalar. Det handlar om en av Europas viktigaste samarbetspartners och en eventuell framtida medlem i unionen. Ett land med en avgörande roll i Syrienkonflikten och i Mellanöstern överhuvudtaget.

Studio Ett gör i dag en temasändning och ägnar hela första timmen åt att prata om vad som händer i Turkiet, hur det kunde bli så här, och vad man kan vänta av framtiden.

Turkiska regeringen anklagar Gulenrörelsen för kuppförsöket och har startat en massiv motoffensiv.

Huruvida Gulenrörelsen är inblandad är en av de heta frågorna även bland turkiska medborgare i Sverige.

I eftermiddags träffade den turkiske presidenten Erdogan sin ryske motsvarighet i Ryssland, Vladimir Putin, vilket ses som ett försök att tina upp de frostiga relationerna mellan länderna.

– Det som sagts från officiellt håll är att stämningen var god och man är överens om att gå tillbaka till de relationer mellan länderna som man hade innan Turkiet sköt ner det ryska stridsplanet vid gränsen mot Syrien i november 2015, det rapporterar radions utsända i Istanbul Ülkü Holago

I Ryssland ser man på kuppförsöket i Turkiet som en intern angelägenhet, vilket går i linje med den allmänna ryska hållningen om inblandning i andra länders angelägenheter. Det berättar radions utsände i Moskva, Sten Sjöström.

Det är fortfarande segeryra bland regeringspartiet AKP:s anhängare i Turkiet, säger Ülkü Holago, och livet i övrigt pågår som vanligt på ytan. Turistnäringen har drabbats hårt enligt många turkar som arbetar i bland annat taxibranschen. Samtidig råder undantagstillstånd sedan kuppförsöket och många är försiktiga av rädsla för att exempelvis sprida saker på sociala medier som kan tolkas som att de stödjer kuppmakarna, berättar Ülkü Holago.

Kurdo Baksi, journalist och debattör, pekar på situationen för journalister.

– Situationen för journalister i Turkiet har aldrig varit så dålig sedan Turkiet blev republik 1923, säger han.

När det gäller demokratisituationen i landet påminner Bitte Hammargren, mellanösternkännare på Utrikespolitiska institutet, att det redan vid det senaste valet så var oppositionspartierna undanträngda. 

– Det kan till exempel innebära att försvarare av de gripna är rädda för att anklagas för att vara gulenister i det rådande klimatet, säger Bitte Hammargren.

När det gäller reaktionerna från EU-håll på kuppförsöket samt relationerna mellan EU och Turkiet råder det delade meningar. Erdoğan själv är besviken på omvärldens reaktioner och kritiken mot Turkiet efter kuppförsöket, påpekar Kurdo Baksi.

Anna Maria Corazza Bildt, moderat och europaparlamentariker, anser att EU varit för lamt i sin kritik mot kuppförsöket.

–Jag är förvånad att vi gett så litet stöd till den demokratiskt valda regeringen i Turkiet. Det är en militär statskupp. Parlamentet bombades och 200 människor har dödats. Vi har inte reagerat tillräckligt, säger Anna Maria Corazza Bildt.

Samtidigt understryker hon vikten av att EU:s flyktingöverenskommelse med Turkiet värnas.

Men Malin Björk, vänsterpartistisk EU-parlamentariker, är av motsatt åsikt. När det gäller EU:s kritik mot den Turkiska regeringen så anser hon att det är helt på sin plats att kritisera regeringen för de försämrade mänskliga rättigheterna i landet efter kuppförsöket. Det var dåligt redan innan, och nu har dammen med förföljelser och gripanden öppnats, säger hon. Däremot är hon fortsatt kritisk mot flyktingavtalet.

– Sverige bör ställa krav på att EU ska riva upp avtalet med Turkiet och istället se till att ha ett värdigt mottagande av flyktingar.

Hör även Annika Ström Melin, journalist, och Ekim Caglar, statsvetare och Turkietkännare.  


Temasändningen börjar kl 16.03.