Advokatsamfundets generalsekreterare vill begränsa dömdas tid i förvar

1:37 min

Det finns i dag ingen bortre tidsgräns för hur länge personer som dömts till utvisning efter avtjänat straff kan sitta kvar i förvar i häkten och anstalter. Nu vill Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg se en lagändring som begränsar tiden som utvisningsdömda kan sitta i förvar i väntan på att utvisningen kan genomföras. 

– Som det är nu är risken stor att man sitter längre än brottet förtjänat, säger Anne Ramberg.

Regeringen är däremot inte inne på Rambergs linje. I ett mejl till Ekot skriver justitieminister Morgan Johanssons pressekreterare, Rasmus Lenefors, att det inte är aktuellt med en lagändring.

I dag fungerar det så att när en person som dömts till utvisning har avtjänat sitt straff är det gränspolisens uppgift att direkt verkställa utvisningen, men det finns fall där utvisningen inte går att genomföra. När det händer kan gränspolisen besluta att personen ska tas i förvar, om man bedömer att det finns risk för vilket ofta blir i kriminalvårdens säkerhetsklassade häkten eller anstalter.

– När man väger individens rätt att lämna förvaret mot myndighetens behov av att verkställa och allmänhetens behov att skyddas från brott, så finns det för ett fåtal personer så tunga skäl att hålla kvar dem i förvar att polisen måste kunna göra det, säger Patrik Engström, chef för gränspolisen.

Av de 43 personer som sitter i förvar på häkten och anstalter i dag, har 12 suttit i över ett års tid.

Migrationsrättsjuristen Ignacio Vita är kritisk till att personer som avtjänat sitt straff placeras bland misstänkta och dömda brottslingar.

– Jag kan inte se att det finns goda skäl att förvarsta personer, som har avtjänat sitt straff och ska utvisas, i en miljö där de lider. Tvärtom så saknas det goda skäl till det oerhört ingripande frihetsberövande som det faktiskt innebär, säger Ignacio Vita.