Splittrat Ryssland inför parlamentsval

9:12 min

Nästa söndag hålls parlamentsval i Ryssland, men den entusiasm som präglade valrörelsen för fem år sedan är borta. Efter annekteringen av den ukrainska Krimhalvön och den försämrade relationen med väst har många ryssar slutit upp kring landets ledning och de som fortsatt är kritiska håller nu tyst med sina åsikter. Men det finns också de som driver aktiva valkampanjer med målet att försöka göra Ryssland mer demokratiskt. 

Det har just slutat regna när musiken sätts på men ljudet från den blöta musikanläggningen spricker i augustikvällen. Snart kliver Dmitrij Gudkov upp på den lilla scenen på torget nedanför höghusen vid Milisgatan i nordvästra Moskva. Det är hans 175:e möte med väljare, berättar han.

– Medan motståndarna har tillgång till teve är det här vårt sätt att mötas och diskutera, säger Gudkov.

På det lilla torget har ett 30-tal personer samlats för att lyssna på den 36-årige parlamentsledamoten. Ofta beskrivs han som det ryska parlamentets, dumans, enda oppositionella ledamot.

För tre år sedan blev Dmitrij Gudkov utesluten ur partiet han valdes in till, Rättvisa Ryssland – han hade blivit för oppositionell. Nu kandiderar han istället för det liberala partiet Jabloko, som inte haft en plats i parlamentet på snart tio år.

– Det största problemet i vårt land är att makten inte är utbytbar, säger Dmitrij Gudkov. 

Han berättar att år 1990, när han var tio år, såg han debatter på tv mellan kommunistledaren Zjuganov och populisten Zjirinovskij. När han slår på teven i dag är det fortfarande de två som debatterar.

Makten är mest av allt intresserad av ett så lågt valdeltagande som möjligt, och bara de mest hängivna, eller de som genom sitt arbete är beroende av staten går och röstar, ökar chanserna för ett högt resultat för maktens kandidater, säger han. 

Från en scen på ett annat torg i en annan del av Moskva ropar kandidaten Vladimir Zalisjtjak från partiet Parnas ut orden "Ryssland utan Putin", men det tar ingen riktig fart i publiken som består av ett par hundra personer.

Sist det hölls parlamentsval i Ryssland, i december 2011, var stödet för det så kallade maktpartiet Enade Ryssland och för Vladimir Putin, som då var premiärminister, nere på rekordlåga nivåer. På nätet spreds begreppet "skojarnas och banditernas parti" och regimkritiker med bloggaren Aleksej Navalnyj i spetsen uppmanade människor att gå och rösta, på vad som helst, bara inte på maktpartiet av skojare och banditer. Enade Ryssland vann trots det en klar seger men det skedde med hjälp av omfattande fusk. Och månaderna efter valet hölls demonstrationer med tiotusentals deltagare.

Nu, fem år senare, är läget mycket annorlunda. Flera av de som demonstrerade då har dömts till långa fängelsestraff. Aleksej Navalnyj som länge sågs som proteströrelsens självklara ledare kan själv inte ställa upp i val eftersom han har två villkorliga domar mot sig. Den nationalistiska stämningen efter annekteringen av ukrainska Krimhalvön och konflikterna med västvärlden har gjort att fler nu sluter upp bakom landets president Vladimir Putin.

Stödet för maktpartiet Enade Ryssland är fortsatt ganska lågt men protestviljan är borta. Det låga oljepriset och de ekonomiska sanktionerna, omvärldens svar på Krimannekteringen, gör att många ryssar har nog med att få det egna livet att gå ihop.

En bit från scenen där dumaledamoten Dmitrij Gudkov pratar med väljarna har trebarnspappan Nikolaj Tjelnokov stannat till, han håller en blombukett i händerna. Efter det här valet kommer ingen att demonstrera, inte ens om det blir fusk, säger han.

– Protester leder ingen vart och människor är trötta, jag är trött. Trötta på grund av brist på hopp. Nu vill man bara stänga in sig och tänka på sin familj, att den ska ha det bra, säger Nikolaj Tjelnokov.

Från scenen har Dmitrij Gudkov börjat svara på frågor. En äldre kvinna säger att allt hon hört låter bra men undrar vad Dmitrij har att säga om Krimfrågan. Dmitrij Gudkov var en av få parlamentsledamöter som inte röstade för att ansluta Krimhalvön till Ryssland i mars 2014.

– Jag har mycket varma känslor för Krim! Mina föräldrar åkte på smekmånad dit och sedan kom jag till världen, säger Dmitrij Gudkov.

Problemet är att Krim återtogs i strid mot internationell rätt och det ledde till ekonomiska sanktioner mot Ryssland. Än så länge finns det pengar att ta av, men så snart som de pengarna är slut kommer industrier att tvingas till nedläggning. Vi förlorar enorma summor pengar, enorma, säger han. 

Under hela valmötet går en ung man omkring med en mobiltelefon fastsatt på en pinne och filmar allting som sägs och görs. Andra delar ut flygblad med information som på olika sätt misstänkliggör Dmitrij Gudkov. Nikolaj som hjälper till att organisera mötet säger att de är utsända från andra kandidater, bland annat från Enade Ryssland – och de kommer på varje valmöte och stör.

– Bry er inte om honom, låt honom filma. Det är hans uppgift att förstöra mötena, ropar Dmitrij Gudkov från scenen. 

Efter valmötet har han bråttom iväg. Han säger att provokatörerna är ett tecken på att makten ändå räds konkurrensen från oppositionen.

– Annars skulle de ju inte ägna sig åt att sprida alla lögner om mig, säger Gudkov. 

Som ett svar på de stora protesterna som följde valet för fem år sedan har nu fler oberoende kandidater tillåtits att ställa upp och den verkliga oppositionen ges i den här valrörelsen större utrymme i tv.

Målet, berättar Dmitrij Gudkov, är att i alla fall få in en liten oppositionell fraktion i parlamentet, som skulle kunna bli grunden till en mer livaktig debatt och en starkare opposition – inte minst inför presidentvalet som ska hållas om två år.

President Vladimir Putin har ännu inte sagt om han tänker ställa upp till omval 2018, med möjlighet att sitta fram till 2024.

– Så många år till med Putin skulle innebära en katastrof för Ryssland, framförallt ekonomiskt, säger Dmitrij Gudkov.

– Många känner en stor oro inför framtiden. Jag också. För om makten inte kan bytas ut demokratiskt, genom val, finns risken att mer radikalt sinnade medborgare träder fram som använder helt andra metoder. Nya politiker behöver inte betyda bättre politiker, utan det kan bli ännu värre än vad det är nu, säger han.