Nord stream 2 i konflikt med EU och klimatpolitiken

1:42 min

Sverige kommer troligen att lyssna på Tyskland när det gäller gasledningen Nord stream 2 genom Östersjön. Men det stora projektet är långt ifrån i hamn, menar Ekots ekonomireporter Kristian Åström.

Nästa vecka väntar tillståndsansökan om att få den ryska gasledningen under Östersjön, Nord stream 2, genom Sveriges ekonomiska zon att landa på regeringens bord. I dag debatterades frågan i riksdagen.  

Regeringen ogillar tanken på ytterligare en gasledning i Östersjön, Nord Stream 2, men har inga rättsliga grunder för att stoppa projektet.

Så kan man sammanfatta utrikesminister Margot Wallströms (S) besked i riksdagen.

Påståendena från kristdemokraten Mikael Oscarsson att det går att säga nej utifrån folkrätten, kallar hon för svammel.

Däremot ska Sverige agera utifrån säkerhetspolitiska och miljöpolitiska skäl för att inom EU verka för att den nya gasledningen inte byggs, enligt Margot Wallström.

– Vi är jätteaktiva med de baltiska länderna, gentemot EU-kommissionen, och vi har utsett ett särskilt sändebud, säger hon.

De övriga riksdagspartierna har bjudits in till UD för en genomgång av läget nästa vecka.

Kristian Åström, ekonomireporter på Ekot, tror att Sverige kommer lyssna på länder som bland annat Tyskland. 

– Hittills har statsminister Stefan Löfven (S) sagt att han ska ta en diskussion på europeisk nivå och det är där den finns. Sedan om en ansökan lämnas in så kommer den sedan att ses över enligt svensk rätt, säger han. 

Den första ledningen finns redan i Östersjön och nu är den andra på gång. 

Hur rimmar detta med Europas klimat– och miljöpolitik?

– Vi har ungefär samma debatt nu som för tio år sedan när vi lade den första ledningen, men det finns vissa förändringar. Vi har en klimatpolitik inom EU och ska minska våra koldioxidutsläpp med 40 procent fram till 2030. Vi ska minska konsumtionen av fossilbränslen, vilket inte går hand i hand med att dra en ny ledning. 

Samtidigt finns en energiunion och ett regelverk som byggs på successivt, berättar Åström.

– En del av visionen är att bli mindre beroende av enskilda länders energiexport och officiellt mindre beroende av Ryssland. Då rimmar det inte heller med den här energiunionen målsättning att dra en ny ledning, säger han. 

Sedan finns ytterligare en del, menar Åström – Ukraina-konflikten.

– Där vissa menar att man inte ska lita på Ryssland och vara beroende av dem, medan andra tycker att vi ska väva in Ryssland så att landet blir beroende av EU. Så vi lättare kan markera mot Ryssland och på så sätt göra landet mindre intresse av att skapa en konflikt med oss, säger han.