Svenska lärarlöner släpar efter
Den svenska lärarkåren sticker ut på flera sätt i en internationell jämförelse.
Bristen på unga i yrket är påtaglig och lönerna för de erfarna lärarna släpar efter. Samtidigt har de svenska lärarna längre arbetsveckor än i många andra länder, enligt OECD.
I Sverige är det väl känt att återväxten i lärarkåren inte är vad den borde vara. Faktum är att Sverige hör till de länder med lägst andel lärare under 30 år, och högst andel 50-plussare, visar OECD:s omfattande rapport Education at a glance 2016, som publiceras i dag.
I sin separata landrapport för Sverige konstaterar OECD att situationen förvärras av att så många lärare lämnar yrket för en annan karriär.
"Education at a glance," som kan liknas vid en global statistisk årsbok, visar också att svenska lärare har en betydligt sämre löneutveckling än OECD som helhet. Ingångslönerna ligger visserligen lite högre än OECD-snittet för lärare, men efter tio år i yrket har lönerna sjunkit under snittet.
Det är inte första gången OECD pekat på det korta lönespannet och har ordinerat Sverige att satsa på sina lärare i form av bland annat bra lön och karriärmöjligheter.
Från svenskt håll kan hävdas att det är precis det som görs nu — men det syns alltså inte i OECD:s analys, som bygger på två-tre år gamla siffror. Hur de svenska lärarlönerna 2016 står sig internationellt återstår alltså att se.
OECD redovisar också hur mycket lärare arbetar, och på den punkten placerar sig Sverige i stället långt över snittet. De 1 767 årsarbetstimmarna hör till de högsta, liksom antalet timmar lärarna ska befinna sig i skolan.
Det betyder inte att svenska elever har ovanligt många undervisningstimmar, tvärtom. Svenska grundskoleelever har 754 undervisningstimmar per år medan OECD-snittet ligger på 799 timmar i låg- och mellanstadiet och 915 timmar i högstadiet.
Det betyder inte heller att varje lärare har ovanligt många elever. Den svenska lärartätheten är något bättre än i OECD som helhet.