Hon kan bli Estlands nästa president

9:14 min

Estlands avgående utrikesminister Marina Kaljurand är en politiker som fått bekämpa fördomar på flera fronter. Både som kvinna och som ryskspråkig i Estland. På lördag kan hon bli landets första kvinnliga president. Reportage av vår korrespondent Thella Johnson.

I en gammal apotekarvilla mitt i Tallinn från slutet av 1700-talet, håller Business and Professional Women of Estonia, en av Estlands stora kvinnoorganisationer, till. Härifrån har de koordinerat sina många möten runt landet, till stöd för den estniska utrikesministern Marina Kaljurands presidentkandidatur.

– Våra regionala klubbar i städer som Tartu, Pärnu och Võru har kampanjat för Marina när hon när hon har varit på besök, och vi försöker väcka opinion för henne via alla sociala medier, säger ordförande Anu Viks.

– Om Marina blev vald, skulle hon bli ett sådant föredöme för alla kvinnor i Estland som velat ta steget och följa sina karriärdrömmar. Att hon nu ställer upp i presidentvalet visar att allt är möjligt.

När Estland nu ska utse en efterträdare till den mångårige presidenten Toomas Hendrik Ilves, har processen blivit utdragen. Det är inte landets invånare som går till valurnorna utan en mindre grupp av elektorer, parlamentsledamöter och lokala företrädare. Direktval av presidenten diskuteras ofta men ser inte ut att bli aktuellt inom någon snar framtid i Estland. Ändå går det inte att ta miste på de vanliga väljarnas engagemang i valet av ny statschef. Trots att de alltså inte får rösta.

– Jag bara tycker om henne! säger Virve Lainesaar, som är nybliven pensionär från Tallinn.

Hon säger att hon uppskattar Marina Kaljurands åsikter och men framför allt hennes förmåga till empati.

– Jag skulle gärna se att hon representerade mitt land.

Opinionsmätningarna har följt på varandra under våren och sommaren och oftast letts av just Marina Kaljurand. Hon rankades som folkets favorit redan innan hon formellt sade upp sig som utrikesminister och gav sig in i presidentvalskampen.

Natalia står och drar en barnvagn fram och tillbaka utanför köpcentret. Hon är utbildad sjuksköterska men jobbar på skönhetssalong. Men just nu är hon mammaledig med sin ettårige son. Hon gestikulerar med händerna så att hennes rosa lösnaglar blänker i luften.

– Jag hejar på Kaljurand, säger hon. Hon är sympatisk, och tänk om hon skulle kunna bli vår första kvinnliga president! Det visar att den möjligheten finns. I dag är vi jämlika på många sätt, men kvinnor tjänar mindre här även om de gör samma jobb, säger Natalia.

Faktum är att löneklyftan mellan män och kvinnor i Estland är den största i Europa. Här är kvinnors löner i snitt sjuttio procent av männens. Könssegregationen på arbetsmarknaden är stor, kvinnor arbetar inom vård och omsorg, män i industrin och näringslivet.

Att en kvinna nu är favorittippad till presidentposten är en stark symbol för dem som vill ändra på de gamla strukturerna.

Marina Kaljurand har ett stort internationellt nätverk. Tidigare var hon bland annat Estlands ambassadör i Washington. Men vad hon blivit mest känd för i Estland är sin tid i Moskva, som chef för den estniska ambassaden där under åren 2006-2007. Tiden för hennes förordnande präglades av den värsta etniska konflikten i modern tid mellan ester och ryssar i Estland. Myndigheterna bestämt sig för att flytta det berömda andra världskrigsmonumentet Bronssoldaten till en annan plats i huvudstaden Tallinn.

Statyn som en gång restes av Sovjetmakten väckte starka känslor både i den estniska majoriteten och den ryska minoriteten. När den skulle flyttas utbröt kravaller i Tallinn och Moskva. Ambassadör Marina Kaljurand blev själv attackerad av en skara demonstranter som hade samlats utanför hennes arbetsplats och lyckades tränga sig in i lokalerna. Efter att ha klarat sig oskadd höll Kaljurand presskonferens som planerat och talade om vikten av dialog mellan folken och länderna.
Hennes diplomatiska insatser under den ansträngda perioden har gjort henne populär i båda språkgrupperna i Estland.

Men det finns också politiska motståndare, inte minst i Estlands nationalististparti EKRE, som ifrågasätter hennes lojalitet med fosterlandet. Marina Kaljurand, som själv tillhör den ryska minoriteten i Estland, har flera gånger fått gå ut offentligt och bevisa sitt estniska medborgarskap och sitt ursprung. Att hennes familj faktiskt är född här och har levt här i flera generationer.

Anu Viks på kvinnoorganisationen BPW tycker att den sortens anklagelser är rent nonsens.

- Motståndarna försöker misstänkliggöra Marina på olika sätt, de säger att hon är instabil och inte har någon tydlig politisk hemvist eftersom hon är en oberoende kandidat och formellt inte med i något parti. Även om hon stöds av det regerande Reformpartiet. Sen säger de att hon inte skulle vara patriotisk för att hon kommer från den ryska minoriteten. Men för mig är hon som vilken estländare som helst, säger Anu Viks.

Marina Kaljurand har stort stöd bland Estlands ryskspråkiga. Men det stödet får hon dela med en annan kvinnlig presidentkandidat, Mailis Reps från det stora oppositionspartiet Centern, som är det parti som många i den ryska minoriteten traditionellt stödjer.

- Jag tycker att Reps ska vinna och bli den första kvinnan på presidentposten. Och så kunde Marina Kaljurand stanna kvar som utrikesminister också. De är bra båda två, säger den pensionerade lastbilschauffören Nikolaj som väntar på grönt ljus vid ett övergångsställe i centrala Tallinn.

När valet avgörs på lördag pekar allt på att det står mellan Marina Kaljurand, Mailis Reps och den tidigare premiärministern och EU-kommissionären Siim Kallas, som också har ett stort stöd bland elektorerna. Elektorskollegiet består även det nästan uteslutande av män.
Det faktum att två kvinnor är med i presidentvalets slutomgång är stort i Estlands politiska historia. Kvinnor har ställt upp förr, men aldrig kommit såhär långt.
Nu är det mer sannolikt än någonsin tidigare att det faktiskt blir en kvinna på posten till slut.

På Nationalbiblioteket i Tallinn får jag göra en snabb intervju med statsvetaren och politiska kommentatorn Tõnis Saarts som just nu varvar föreläsningarna på universitetet med att kommentera valet i både estniska och utländska medier.

- Det är unikt två av våra stora partier i Estland verkligen har lyft fram och stöttat kvinnor som kandidater. Det är därför de har kunnat gå så långt, säger han.