Får en genkniv eller litiumbatterier kemipris idag?

1:04 min

Idag är det dags för tillkännagivandet av det sista av de naturvetenskapliga nobelprisen, kemipriset.

En möjlighet är att kemipriset kan gå till en upptäckt som har revolutionerat genmodifieringstekniken de senaste åren.

Tekniken som ofta liknas vid en sax eller kniv, som med mycket stor precision kan klippa och klistra i arvsmassan, och som kallas Crispr/Cas 9.

Det här skulle kunna passa både till medicinpriset och kemipriset, men Vetenskapsradions Ulrika Björkstén resonerar så här för att det borde bli ett kemipris:

– Jag tror att genkniven CRISPR absolut kommer att få ett kemipris. Kanske inte i år men åtminstone så småningom. Användningsområdet är så brett, det är mycket bredare än inom medicin.

I så fall borde det också mest troligt gå till Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna eftersom de står för själva grundupptäckten. Det pågår visserligen en patentstrid, men den handlar mer om att två andra forskare, Feng Zhang och George Church, var de första som visade hur man kan använda den här tekniken i möss och människor. Det skulle ju bli mer aktuellt om det skulle vara ett medicinpris.

– Men sedan har jag min återkommande favorit, John Goodenough, uppfinnaren av litiumbatterierna. Han är 94 år gammal. Och det finns ju få tekniker som har haft så stor betydelse. Litiumbatterierna har tillåtit alla de här lättviktsbatterierna som är en så viktig del av hela IT-revolutionen och bärbar elektronik.