Kommuner anlitar säkerhetsbolag

8:36 min

Var tredje kommun anlitar privata säkerhetsbolag för att patrullera och hålla ordning på offentlig plats. Det här visar en undersökning Ekot gjort bland landets kommuner.

En av de här kommunerna är Sigtuna norr om Stockholm, som sedan 2011 använder sig av så kallade trygghetsväktare.

Det här eftersom polisnärvaron stadigt gått ner de senaste åren enligt säkerhetschefen Thomas Mileborn. I samband med att närpolisstationen i Märsta centrum stängde för knappt två år sedan, invigdes en lokal i kommunhuset som man hoppades att polisen skulle utnyttja. Men den har sällan sett några poliser på besök.

Sigtuna norr om Stockholm är en av dem. Det här eftersom polisnärvaron stadigt gått ner de senaste åren enligt säkerhetschefen Thomas Mileborn. Närpolisstationen i Märsta centrum stängde för knappt två år sen, och kommunen invigde då en lokal i kommunhuset som man hoppades polisen skulle utnyttja. Men den har sällan sett några poliser på besök.

– Vi såg till att polisen skulle ha ett utrymme här där de kunde ta rast och göra avrapporteringar. Så att de var kvar i kommunen. Men sakta men säkert har behovet av lokalen minskat eftersom man inte rör sig i Sigtuna på samma sätt som tidigare.

Persiennerna i det lilla rummet är nerfällda. De två fåtöljerna, den brunorangea soffan och micorvågsugnen har knappt använts sedan polisen fick tillgång till lokalen. Det var i samband med att närpolisstationen i Märsta centrum slog igen i slutet av 2014 som en del av polisens omorganisation. Närmsta stationer finns nu 20-25 minuter bort i Upplands Väsby och Sollentuna.

Nu åker polisen nästan bara ut på 112-larm.

– Närpoliserna var en naturlig del av kommunen. När man ser polisen nu kan man känna "oj, det har hänt nåt". Vilket nästan skapar en ännu större otrygghet, säger Thomas Mileborn.

Kommunen är en av många som därför hyr in privata säkerhetsbolag för att hålla ordning och skapa trygghet på offentliga platser. Sedan 2011 rör sig två så kallade trygghetsväktare runt på kvällar och nätter, och i år har man även satsat på en väktare dagtid. Allt till en årlig kostnad på över tre miljoner kronor. Kommunens invånare får stå för notan.

En av Sigtunas trygghetsväktare heter Anthony Haikal. Utöver att rycka ut på larm ingår det också i hans arbetsuppgifter att jobba förebyggande, röra sig bland folk och snacka med ungdomar.

– Det kan hända vad som helst. Ungdomar som stökar, berusade personer. Man försöker vara där och prata med dem. Och så kommunicerar vi med folk i Sigtuna och Märsta om vad som kan förbättras.

Vi kör förbi Valsta i södra Märsta med sina ljusbruna miljonprogramshus. På kvällarna kan väktarna ha mycket att göra här, men nu på dagen vilar lugnet i området. Vi åker vidare till Ekillaskolan ett par kilometer bort, där Anthony Haikal är ett välbekant ansikte vid det här laget.

Under förra hösten härjades lokalerna vid flera tillfällen av bränder, och i vintras tog det fart igen när en grupp ungdomar tände eld på saker och sköt fyrverkerier.

– Vi var tre-fyra väktare här. Vi försökte visa oss hela tiden. Det gick bra. Det är kameror överallt idag. Det är hur lugnt som helst nu, berättar Anthony Haikal.

Väktare och övervakningskameror fick alltså stopp på stöket på Ekillaskolan. Sigtuna är långt ifrån den enda kommun som på senare år anlitat privata säkerhetsbolag för att skapa lugn på skolor, gator och torg.

Ekot har frågat landets kommuner om de använder sig av väktare och ordningsvakter för att patrullera offentliga platser i trygghetsskapande syfte. 208 har svarat, och ungefär en tredjedel, 65 stycken, svarar ja. Flera uppger att det liksom i Sigtuna beror på minskad polisnärvaro.

Det här är något som blivit allt vanligare bara det senaste året. Inte minst är efterfrågan på väktare stor. Det säger Björn Ericsson som är branschexpert på arbetsgivarorganisationen Almega Säkerhetsföretagen. Han läser varje kommunal upphandling som berör bevakning.

– Under det senaste året har det blivit väldigt vanligt. Man vill ha väktare för att förebygga brott och skapa trygghet.

Liksom flera av kommunerna i Ekots enkät förklarar Björn Ericsson utvecklingen med att polisen blivit allt mindre synlig.

– Man upplever att man inte har samma polisnärvaro som tidigare. Man vill skapa trygghet med patrullerande väktare. Och det handlar inte bara om att rycka ut på larm och rondera fastigheter, utan att man finns där för gemene man och skapar en trygghetskänsla.

Från polisens sida vill man inte kommentera om utvecklingen hänger samman med minskad polisnärvaro lokalt i kommunerna. Men Lars Tonneman, chef för polisens förvaltningsrätt, konstaterar att ingripanden som kräver uniformerad polis ökat de senaste åren, vilket minskar resurserna till exempelvis patrullering.

Han ser risker med att kommunerna själva får avgöra vilket trygghetsbehov som finns.

– Nivån på bevakning blir olika i olika kommuner. Vilket i förlängningen innebär att polisen får känndedom om ordningsstörningar i olika stor omfattning. En nackdel med utvecklingen är att det är mindre förutsägbart hur trygg man kan känna sig på ett torg eller i lokaltrafiken.

Tillbaka i Märsta och Sigtuna kommun där väktaren Anthony Haikal tagit en runda förbi biblioteket där det ibland blir högljutt och bråkigt när skoldagen är slut. På andra sidan Nymärsta torg låg tidigare närpolisstationen.

– Det har blivit ett sushiställe nu. Alla skulle uppskatta en polisstation här.

Som väktare har Anthony Haikal egentligen samma befogenheter som vilken medborgare som helst. Ser han personer som ägnar sig åt skadegörelse eller uppträder berusade är han beroende av att polisen kommer.

– Ibland säger de att de ska komma men blir meddelade efter en timme att de inte dyker upp på grund av viktigare saker. Vi har börjat köra låtsassamtal med polisen när vi ser berusade personer på allmän plats till exempel. Det är effektivt, de flesta brukar dra ganska snabbt.

Reportage av Stefan Hesserud Persson.