Fäbodjäntorna på vallen höll både varg och rövare på avstånd om sommaren

19 min

Förr i tiden spenderade tjejer, kvinnor och tanter somrarna i fäbodarna i skogen och där rådde matriarkat. Thomas Nordegren har lite dåligt samvete över att hans uppfattning av den svenska fäbodkulturen är färgad av den gamla pornografiska filmen Fäbojäntan.

Tre kunniga gäster hjälper honom att nyansera bilden av fäbodkulturen.

Fäbodars musik är grunden i den svenska folkmusiken, enligt Sara Parkman och Samantha Ohlanders som gjort föreställningen Fäboland.

De gästar Nordegren & Epstein i P1 och berättar om fäbodkulturen ur ett feministiskt perspektiv och om hoten från skogen där både vargar och rövare lurade om sommaren.

De bjuder också in till sång där vi uppmanas att nynna med till ett musikstycke ur föreställningen.

Hör också hur det kunde låta på 40-talet på fäbodvallen i en inspelning från svenskt visarkiv där Karin Edvardsson kular. 

Professor Anna Ivarsdotter, som själv varit fäbodjänta berättar slutligen om hur vardagen såg ut som vallpiga och om när hon mötte en nyfiken älg som också ville lyssna på den vackra kulingen.


Bilder: 

Sara Parkman och Samantha Ohlanders. Foto: Saga Berlin 

Professor Anna Ivarsdotter, som själv varit fäbojänta. Foto: Ingrid Lundquist/Sveriges Radio


Lär dig mer om fäbodkultur och kulning

"Fäbomusiken, eller vallmusiken som den oftare kallas, är funktionsbaserad- det vill säga finns till som ett verktyg i arbetet- för att locka på djuren, skrämma rovdjur och kommunicera sinsemellan.

De starka lockropen, köukning eller kulning, beroende på dialekt, kan höras en mil bort om vinden ligger rätt. Det är en musik vars syfte är funktionell men vars konstnärlighet är vacker, utmanande och salig".

UR OBS i P1

Här kan du lyssna och läsa mer om Fäbodens kvinnor - den svenska folkmusikens ursprung