Finland samlar kunskap om hybridhot

2:48 min

Finland kan snart bli säte för EU:s nya institut för forskning om så kallade hybridhot, kombinerade militära och civila säkerhetshot som exempelvis spridandet av desinformation. 

Vesa Häkkinen, chef på det finska utrikesministeriets informationsenhet, visar den senaste artikeln han fått på sitt bord. Den är från den ryska tabloidtidningen Moskovskij Komsomolets.

- Det är en ganska vanlig artikel som säger "ta inte era barn till Finland för där riskerar de att bli omhändertagna från sina föräldrar", förklarar Häkkinen.

Påståenden om att Finland är ett land där ryska barn systematiskt förs bort av myndigheterna och placeras i vinstdrivande fosterhem, hör till den vanligaste sortens desinformation som Vesa Häkkinen och hans kollegor har att hantera.

Artiklarna sprids inte bara i Ryssland utan når också Finland och andra länder. Det enda de kan göra är att med pressmeddelanden och diplomatiska kontakter försöka nå fram med fakta om hur den finska rättsstaten fungerar.

Uppgifterna om de påstådda barnbortförandena i Finland har återkommande publicerats i ryska medier under det senaste decenniet. Artikeln jag får visad för mig är bara en dag gammal.

– Det är tyvärr vanligt. Vi hade en lång period då de här artiklarna inte förekom, men i början av den här hösten har vi haft många, säger Vesa Häkkinen.

Det är bland annat den här sortens erfarenheter som nu ska samlas, när EU ska bygga sitt eget centrum för forskning om hybridhot. Hurdan desinformation som förekommer i olika länder, varifrån den kommer, vad syftet kan vara och om kampanjerna sammanfaller med politisk eller militär aktivitet.

Finland är, med sin geografiska närhet till Ryssland och en gemensam historia av både krig och nära kulturella och ekonomiska band, ett av de länder i världen där Ryssland diskuteras mest i offentligheten. Det gör Finland attraktivt för den som vill påverka den större diskussionen om Ryssland.

Därför har också finländska forskare som ägnar sig åt den nya tidens hot, och hur desinformationskampanjer organiseras till exempel via sociala medier, kunnat studera aktuella exempel i det egna landet. Forskning som nu börjar uppmärksammas i världen.

Det planerade kunskapscentret är en del av EU:s nya ökade försvarssamarbete. Att förlägga det i Finland skulle förstås få säkerhetspolitisk betydelse som en markering gentemot Ryssland.

Men Vesa Häkkinen på utrikesministeriet tror att kunskaperna som finns här kan appliceras på många av världens konfliktområden.

– Det visar Finlands vilja att samarbeta med andra EU-länder som är intresserade att se den här helhetsbilden vi har idag, inte bara med Ryssland utan med världen, säger han.