Kampanj för älvdalskans status som eget språk
Det pågår en intensiv kampanj för att få älvdalskan klassat som ett minoritetsspråk i Sverige. Nu är både riksdagen och Europarådet indragna.
Europarådets minoritetsspråksexperter är på granskningsbesök i Sverige. De träffar representanter för de fem nationella minoritetsspråken - samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch, men även en delegation för älvdalskan.
Delegationen har som mål att få Sverige att erkänna älvdalskan som ett regionalt minoritetsspråk i Sverige.
– Europarådet har ju genom sin expertkommitté flera gånger sagt att svenska regeringen borde undersöka om inte älvdalska är ett språk. Regeringen betraktar älvdalskan som en dialekt precis som exempelvis göteborgska och småländska, säger Björn Rehnström, en av aktivisterna från föreningen Ulum Dalska.
Men ni tycker inte att älvdalska är en dialekt?
– Absolut inte. Vi tycker att älvdalskan har rätt att betecknas som ett eget språk, säger Ulla Schütt bestämt, även hon från Ulum Dalska.
– Älvdalingar är svenskar, så på det viset är vi inte en nationell minoritet, men rent lingvistiskt talar vi ett annat språk, tillägger Björn Rehnström.
Det är helt andra ord, helt andra ljud, helt andra böjningar och fyra olika kasus.
På riksdagens bord
Än så länge har inte regeringen gett med sig trots påtryckningar från Europarådet.
Men nu är frågan på riksdagens bord.
Riksdagsledamot Niclas Malmgren från Miljöpartiet har lämnat in en motion om att klassa älvdalska som ett språk i enlighet med Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk.
För att stödja motionen pågår nu en namninsamling fram till årets slut. I dagsläget har de samlat över 1200 namn.
I slutet av oktober ordnas också ett seminarium om älvdalskan i riksdagen och samma dag ordnas ett öppet stormöte i Stockholm.
Varför är det så viktigt att få älvdalskan klassat som ett eget språk?
– Det skulle återupprätta språket. Vi skulle få tillbaka en kulturell identitet genom språket för det är ju vårt känslomässiga språk, säger Ulla Schütt.
För våra barns skull och för många andras skull är det viktigt att älvdalskan kan bevaras till eftervärlden, så att den inte dör ut.
Historia av språkförbud och skam
Många älvdalingar bär med sig upplevelser av språkförbud och skam, precis som andra från de nationella minoriteterna gjort.
– Älvdalingar har inte haft rätt att prata sitt eget språk. De äldre har fått stryk i skolan på grund av språket. Flera generationer har lärt sig att det är sämre att prata älvdalska än svenska, berättar Björn Rehnström.
Ljusare framtid
Men nu ser älvdalskans framtid ljusare ut.
Nu ser vi en ljusning i vår hembygd. Föräldrarna börjar prata älvdalska med sina barn med stolthet och i år öppnades den första förskoleavdelningen där man pratar älvdalska.
"Behövs stöd från samhället"
Ing-Marie Bergman är en av de som vill föra språket vidare till sina barn.
– Jag är uppvuxen med älvdalska och vill föra över det till mina barn också.
Har du möjlighet att göra det då?
– Det har jag men då behövs det stöd från samhället, så att barnen får höra språket också utanför hemmet.
Ing-Marie Bergman önskar till exempel en förskola, skola och läromedel på älvdalska.
– Vi behöver ett ja från regeringen så att barnen verkligen får chans att ta till sig språket.
