Språket nyckeln för nyanlända akademiker
Bristande språkkunskaper hindrar många nyanlända akademiker som vill validera sina betyg och kunskaper på svenska högskolor. Flera lärosäten inför därför en språkutbildning för nyanlända.
När möjligheten till validering kom upp på institutionen för datavetenskap vid Linnéuniversitetet tidigare i år, så ansökte ett 30-tal nyanlända och asylsökande.
Det handlar om personer som kanske behövt avbryta sina studier eller saknar formella betyg och därför har andra kunskaper som de vill översätta till det svenska systemet för att kunna plugga vidare eller komplettera sin utbildning.
I slutändan var det bara några enstaka personer som kom in på sin utbildning i höst.
En stor anledning är bristande språkkunskaper, och så ser det ut runt om på landets lärosäten, enligt arbetsgruppen för flyktingfrågor på Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF.
– Det är nyckeln. Utan svenska eller engelska så har du det väldigt svårt i Sverige, säger Jesper Andersson, prefekt för institutionen för datavetenskap vid Linnéuniversitetet.
En av de få som klarade validering och kom in på sin utbildning är Bastian Khalil från Syrien som kom till Sverige för tre år sedan.
– Så klart är jag väldigt glad för i slutändan är det min dröm att plugga det jag älskar att göra, säger han.
I takt med att allt fler får sina asylbeslut så förväntas en rejäl ökning av nyanlända på universitetet det närmaste året. De måste kunna behärska antingen svenska och/eller engelska.
– Vår kurslitteratur är på engelska, så även om du går den svenska utbildningen så ställs det krav på engelska, säger Jesper Andersson.
För att fler ska lyckas finns det nu planer på att tidigast till våren starta en särskild språkutbildning som blir en del av valideringen. Den kommer ta längre tid men tyngden måste ligga på språket eftersom många faller just på det och inte ämneskunskaperna, enligt Jesper Andersson.
Även Göteborgs universitet inför en sådan utbildning.
– Det är också vad gruppen själva efterfrågar, att snabbare få utbildning i svenska och engelska, säger Helena Lindholm, prorektor på Göteborgs universitet och med i arbetsgruppen för flyktingfrågor på Sveriges universitets- och högskoleförbund.