Miljarder satsas på propaganda i ryska medier

6:01 min

Redan för fyra år sen talade den ryske presidenten om en ny informationsstrategi för Ryssland: att nå utrikespolitiska mål genom "softpower".

I det ingår bland annat en säkerhetstjänst som styr informationsflödet och medier som blir som megafoner för Kreml. För journalister anställda inom statskontrollerade medier märktes satsningen genom att lönerna både tre och fyrdubblades.

– Hundratusentals dollar läggs på alla de tv-kanaler som finansieras av staten och hundratusentals arbetar inom propagandaapparaten totalt. Det är inte bara media utan IT experter, säkerhetstjänsten FSB och experter på manipulation, säger Konstantin Borovoj.

Han är känd oppositionspolitiker och grundare av partiet Västligt val. Han har suttit i ryska duman, parlamentet, tidigare och var den som grundade den första ryska börsen i Moskva.

Borovoj har specialstuderat en av tv-kanalerna Life News, en kanal som sägs ha nära kontakter med ryska säkerhetstjänsten FSB. En tv-kanal, som märkligt nog alltid fanns på plats i början av Ukrainakriget vid avgörande strider i östra Ukraina.

– En enda arbetsplats där kostar i genomsnitt 6 000 dollar. Ta 6 000 dollar och multiplicera det med 150 anställda, så får du en miljard dollar. En struktur som kostar ungefär fem miljarder per månad. Och de är bara journalister, de är inte experter från säkerhetstjänsten eller experter på manipulation av information, fortsätter Borovoj.

En av de bäst betalda journalisterna i Ryssland är programledaren för helgprogrammet Vetsjer - kväll - Vladimir Solovjev. Det sänds i första kanalen och har en panel som diskuterar aktuella politiska frågor, men många av grundsatserna i programmet är helt fel eller faktiskt lögn.

Där har Solovjev kallat Tysklands Angela Merkel för en kvinna med östtyskt komplex och russofob. Han påstod att hon och hennes parti driver en antirysk kampanj. I själva verket var det tyska underrättelsetjänsten som varnat för ryska cyberattacker och destabiliserande propaganda, när Solovjev påstod att det var Merkel som sagt det.

Men inte bara stats-tv:s Kanal ett kan beslås med rena osanningar. Vesti eller Rossija 24 har återgett den falska historien om en korsfäst ukrainsk treåring i Donbass under Ukrainakriget, de har använt samma kvinna i olika kläder som ögonvittne till fruktansvärda krigsövergrepp.

Tv-kanalen NTV har publicerat flera propagandastycken, de kallar dokumentärer. Där fanns till exempel fallet med länsstyrelsetjänstemannen på Gotland som pekade ut naturreservat, men i NTV:s version påstods peka ut nya svenska militärbaser.

I en röd tegelbyggnad i ett gammalt industriområde huserar idag tv-kanalen Dozd. Kanalens färg är rosa, vilket inte bara syns i vinjetten. På skrivborden i den stora hallen med högt i tak där alla journalister jobbar står skrivbordslampor från IKEA i rosa.

Här arbetar Sergej Jesjinkov sen tre år, han lämnade ett tre gånger bättre betalt jobb på NTV, för att han ville vara en äkta journalist och inte en megafon för makten.

Då fanns bara Dozd – som betyder regn -- enda oberoende tv-rösten i en liten trängd hop av rysk journalistik, som fortfarande håller etik och journalistiskt oberoende som rättesnören.

– För mig fanns inga andra varianter att fortsätta min journalistiska karriär, säger han.

Han har precis kommit tillbaka från en reportageresa till östra Ukraina där han blev gripen och utkastad av separatistledarna i Donetsk, trots att han hade fått ackreditering. Till skillnad från merparten av ryska journalister från statsmedia åkte han in legalt via Ukraina och inte över gränsen på den ryska sidan.

Ukraina är smärtpunkten som delat den ryska journalistkåren och skapat en spricka också bland vänner:

– De senaste två åren har jag ingen kontakt med vissa vänner, hela samhället har polariserats så vi kan inte prata längre. En del av mina gamla vänner finns på Facebook, men vi kommenterar inte varandra längre, säger Sergej.

För honom som journalist är det viktigaste att han är opartisk och när han får kritik från båda sidor känner han att han har lyckats. Men det finns begränsningar för även en oberoende journalist i Ryssland.

– Vi är officiellt registrerade som massmedia och måste följa lagen om extremism, det innebär att vi inte kan säga något annat än att IS är terrorister, vi kan inte intervjua någon som säger något annat heller. Om du tar Meduza, en rysk nätsajt, baserad i Lettland, så lever de under lettiska lagar. För oss gäller att vi måste rikta mikrofonen åt ett annat håll om något uttalar sig på ett sätt som kan tolkas som extremism, säger Sergei.

Konstantin Borovoj är bloggare och ofta intervjuad i radio, han riskerar åtal för extremism hänger just nu över honom, eftersom han återgav det FN:s generalsekreterare Ban Ki Moon sagt att Ryssland kan utredas för krigsförbrytelser efter flygbombningarna mot en humanitär konvoj i Syrien.

– Enligt brottsutredningen ska jag ha ägnat mig åt aggresiv extremism, säger han. Ännu en del av propagandaapparatens försök att tysta kritiska röster, säger Borovoj.