Nej till åldersbedömningar av brottsmisstänkta
I ett vägledande beslut slår Högsta domstolen i dag fast att medicinska åldersbedömningar inte får utföras i syfte att fastställa en brottsmisstänkts ålder. Beslutet är principiellt viktigt och kan få stor betydelse för en rad andra rättsfall eftersom ålder är avgörande för vilken påföljd som kan utdömas.
Riksåklagaren kräver nu att ny lagstiftning snabbt kommer på plats.
– Beslutet betyder att från och med i dag så kan inte åklagaren ta beslut om kroppsbesiktning i syfte att utreda en misstänkts ålder. Det är stopp för det från och med i dag tills vi har ny lagstiftning på området, säger My Hedström byråchef hos riksåklagaren.
I flera grova brottsfall de senaste åren har frågan om gärningsmannens ålder hamnat i fokus. Tidigare i år ställdes frågan på sin spets när en pojke som under asylprocessen uppgett att han var 17, nu hävdade att han var betydligt yngre – och därmed inte straffmyndig.
Eftersom pojken saknade id-handlingar begärde riksåklagaren att få utföra en så kallad kroppsbesiktning, eller medicinsk åldersbedömning för att fastställa hans ålder – men både tingsrätten och hovrätten sa nej. Högsta domstolens avgörande i dag går på samma linje och avslår riksåklagarens överklagan.
– Det här problemet som har uppkommit under senare år, att det finns tvivel kring den misstänktes ålder, det är något som lagstiftaren inte förutsåg. Det är ett nytt problem. Självklart är vi medvetna om att det ställer till problem, att man inte kan använda sig av kroppsbesiktning för att bedöma åldern på misstänka, säger Mari Heidenborg, justitieråd vid Högsta domstolen.
Enligt Högsta domstolen saknas lagstöd för att utföra medicinska åldersbedömningar i syfte att ta reda på om den misstänkte är straffmyndig. Åldersbedömningar får enligt lagen enbart utföras för att utreda ett brott, inte för att utreda påföljden.
– Det innebär nu att om en person som är misstänkt för brott påstår att han eller hon är under 15 år, och det inte är helt orimligt att han eller hon kan vara under 15 år, så innebär det då att vi inte kan utreda åldern och då kan man heller inte straffa den här personen, säger My Hedström vid riksåklagaren.
Därför vill regeringen ändra lagen.
– Risken är ju att du inte får rätt straff till rätt person, och att folk utger sig för att vara yngre än vad de är. Därför går vi snabbt fram och ändrar den här lagen, säger inrikesminister Anders Ygeman (S).
Ett nytt lagförslag går ut på remiss i dag. Den nya lagen väntas träda i kraft redan första juli nästa år.
– Ett lagstöd för att kunna göra åldersbedömningar är viktigt för att man inte ska kunna missbruka en falsk ålder och också ge skydd för minderåriga gärningsmän så att de inte får ett annat straff än de skulle ha, säger inrikesminister Anders Ygeman (S).