Nya förhandlingar om ett enat Cypern

2:07 min

I dag återupptas förhandlingarna om en återförening av den delade ön Cypern med målet att hålla en internationell fredskonferens på torsdag.

Möjligheten av en lösning på den över 40 år långa konflikten sägs aldrig ha varit så god som nu men samtidigt finns många hinder kvar och mycket hänger på Turkiets president Tayyip Erdogan.

– Om Erdogan vill se en lösning är det goda nyheter, om han inte vill se en lösning är det dåliga nyheter, säger Cypernexperten Hubert Faustmann i den delade huvudstaden Nicosia på den delade ön Cypern.

Svaret på den frågan kan komma när den turkcypriotiske och den grekcypriotiske ledaren möts i Genève på torsdag tillsammans med ledarna för de så kallade garantinationerna - Turkiet, Grekland och Storbritannien - med målet att nå en lösning på den flera decennier långa konflikten.

Cypern har varit ett delat land sedan Turkiet invaderade den norra delen av ön 1974 efter att militärjuntan som då styrde i Grekland försökte göra hela Cypern till grekiskt land. Tusentals människor fördrevs från sina hem och har inte kunnat återvända sedan dess.

2004 blev Cypern EU-medlem men det är i praktiken bara den södra grekcypriotiska delen av ön som ingår i unionen medan den norra, turkcypriotiska delen har blivit alltmer beroende av Turkiet. Om en lösning inte nås snart tror bland andra Cypernexperten Hubert Faustmann att norra Cypern i praktiken kommer att bli en turkisk provins.

Förutom frågan om landfördelning och flyktingars rätt att återvända till sina hem är en av de mer svårlösta frågorna den om den turkiska militära närvaron. Grekland kräver bland annat att alla turkiska soldater ska lämna ön.

Och även om de politiska ledarna skulle komma överens är det i slutändan det grek- och turkcypriotiska folket som avgör frågan i en folkomröstning. Senast det hände, 2004, röstade turkcyprioterna ja till en återförening medan grekcyprioterna röstade nej.

– Det skulle mycket väl kunna hända igen, säger Hubert Faustmann.