ÅRSKRÖNIKA

Medieormen minns mörka medieåret 2016

Medieåret 2016 var ett år då branschen å ena sidan jagade det nya svarta, med allt fler satsningar på teknisk utveckling, som AI, VR och 360-video, samt sände mer live än någonsin. Och å andra sidan krisade med ännu fler nedskärningar och ännu fler publicistiska utmaningar - inte minst i samband med USA-valet. Det var också ett år då 115 journalister dödades i tjänsten.
   Medieormens redaktör Cecilia Djurberg minns, reflekterar och hoppas, med hjälp av några andra mediespanare.

2016 var ett tungt medieår. Yttrandefriheten stod under press med  en fortsatt bekymrande utveckling i form av hot och hat mot journalister. Under året dödades 115 journalister i tjänsten, enligt International News Safety Institutes rapport Killing the Messenger.   
    När denna text skrivs kommer också nyheten om att SVT:s och Sveriges Radios lokaler i Göteborg utryms efter att ett brev innehållande okänt, vitt pulver kommit till journalisten Janne Josefsson. Pulvret konstaterades senare vara ofarligt, men händelsen betraktas som ett hot. 

Diskussionerna om Facebooks makt, filterbubblor och fejknyheter tog ny fart i samband med USA-valet och en ny medieutredning presenterades i Sverige – och väckte debatt.  Någon lösning på journalistikens ekonomiska bekymmer kom inte heller 2016. Nedskärningarna fortsatte och insikten om att klick inte betalar räkningar infann sig, vilket Theodore Ross sammanfattade så dystert i New Republic: The Year Everyone Realized Digital Media Is Doomed. Han förklarar även varför så många mediehus satsat på rörlig bild under året. Ja, det handlar om att annonsörerna (och mediecheferna) tror att video är grejen och att Facebook premierar rörligt material i algoritmerna.

Men är verkligen video grejen? För under 2016 kom också en studie från PEW som visade att unga amerikaner föredrar att läsa nyheter framför att se dem. Kan detta möjligen tänkas gälla för fler nyhetskonsumenter än gruppen unga amerikaner? 

Theodore Ross spår att tron på video kommer att avta:

"Companies have already begun to question whether video clicks really are the best clicks. In September, Facebook apologized for having overestimated the average time its users spent watching videos by as much as 80 percent, according to The Wall Street Journal." 

Kring varje årsskifte är det intressant att läsa Nieman Labs artikelserie med spådomar inför det kommande året. Så även i år, även om flera av texterna går vemodigt i moll, några känns fånigt techtrendtramsiga och vissa, som journalistikprofessor Matthew Waites, tröstlöst uppgivna. I sin spaning, med den skoningslösa rubriken The People Running the Media Are the Problem, adresserar Waite just mediechefer, tar upp problemet med förtroendekris och fejknyheter, tar upp den tekniska utvecklingen, och drar slutsatsen att det är mediechefernas ansvar att lösa problemen. Men han tror inte att det kommer att hända:

“It’s the safest prediction I could make beyond the sun coming up in the morning: You won’t fix this. Any of this. Not in 2017. Not soon”

 Missade du Medieormens nyårsspecial där vi sammanfattat Matt Waites Almedalenföreläsning under rubriken "Är robotarna på väg att ta över journalistiken?" när den sändes så finns den här att lyssna på.

Julia Beizer, produktchef hos Huffington Post, krokar med sin spaning, Building a coherent core identity i vägvalsdiskussionen med en frågeställning om mediers identitetskris. Hon påminner om att allt man gör vägs in i varumärket:

"Our consumers know us by the design choices we make, the frequency and character of our push alerts, what we do on social, how we monetize, how we market, and which technologies and platforms we choose to pursue. These aren’t just product, distribution, or strategy decisions. Together, all of these add up to our identity, our voice in the world where our consumers find us."

Beizers förhoppning är att 2017 ska bli året då nyhetsorganisationer går vidare efter alla år av experimenterande och fattar aktiva beslut som stärker mediernas varumärken så att deras kärnidentitet kan buteljeras och skina igenom allt, på alla plattformar och utanför dem.

För medier och journalister som vill framstå som sakliga och trovärdiga känns dessa ord om identitetsbyggande särskilt viktiga att ta med sig in i 2017. Hur framstår vi på de olika plattformar vi syns på? Har vår publik den bild av oss som vi önskar att den skulle ha? Om inte - hur kan vi göra för att den får det?

Några saker som kanske kan påverka journalistikens utveckling under medieåret 2017:

  • Vänner av källkritik och faktagranskning (som undertecknad) kan glädja sig åt informationen om att The New Yorker föregår med gott exempel och till och med faktakollar poesi. Hör faktagranskaren Parker Henry och poesiredaktör Paul Muldoon om hur detta till synes svåra tilltag egentligen går till i New Yorkers Poetry Podcast
  • Efter missvisande resultat av väljarundersökningar i samband med Brexit och USA-valet, med efterföljande debatter om trovärdighet har franska Le Parisien beslutat sig för att inte använda sig av opinionsmätningar detta franska presidentvalår
  • Japanska forskare har kommit fram till hur levande insekter kan användas som robotdrönare. En hybridform av teknik och natur som drivs av kärlek (!) och kanske - vem vet - kan komma att användas journalistiskt. Se hur det går till här: Watch This Horny Moth Drive a Robotic Car