Tolkar kan inte dari – risk för felaktiga asylbeslut
Brist på tolkar i det afghanska språket dari har lett till att persisktalande tolkar istället används. Det har i flera fall lett till felaktig tolkning.
Det råder stor brist i Sverige på tolkar av det afghanska språket dari. För att kunna genomföra asylutredningar händer det därför att Migrationsverket använder sig av tolkar med ursprung i Iran, som talar det närbesläktade språket persiska.
Det har lett till en rättsosäker situation för asylsökande från Afghanistan, eftersom det finns risk för missförstånd i samtalen med Migrationsverket. Det menar Anders Sundquist, som är chefsjurist på Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar.
– Vi ser i viss utsträckning att tolk och sökanden inte förstår varandra helt. Och mot bakgrund av att det är så pass många asylsökande som kommer från Afghanistan så är det klart att det är ett stort problem, säger Anders Sundquist.
De senaste två åren har det kommit omkring 45 000 asylsökande från Afghanistan till Sverige. En av dem är Mashaal, som egentligen heter något annat.
I september förra året skulle han ha ett av sitt livs viktigaste samtal, när han skulle berätta för Migrationsverket varför han flytt till Sverige.
Migrationsverket skulle genom det samtalet avgöra om Mashaal var trovärdig och hade rätt att stanna i Sverige. Men det blev problem på grund av tolken, berättar Mashaal.
– Jag pratar dari men han pratade persiska och vi kunde inte förstå varandra till hundra procent, säger Mashaal.
Anders Sundquist på Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, menar att en sådan situation kan påverka en persons möjlighet att få asyl.
Han berättar om ett annat fall där en daritalande person fick en persisktalande tolk. Under intervjun med Migrationsverket berättade den asylsökande personen om en hotsituation som inträffat i Afghanistan och där Högsta domstolen spelade en roll.
– Och tolken kunde inte översätta Högsta domstolen utan sa "ett högt hus" istället. För det första kan det ju bli helt olika hotbilder som man redovisar. Och om en person i efterhand upptäcker att det tolkats fel och vill korrigera det, så kan man ju få uppfattningen att personen ändrar sina uppgifter, säger Anders Sundquist.
De här exemplen på bristande förståelse mellan tolk och asylsökande är inte acceptabla. Det säger Magnus Bengtsson, processägare på Migrationsverket med ansvar för asylprocessen.
– Är det så i de fallen att förståelsen har varit så pass dålig att vi borde ha avbrutit, så är det naturligvis väldigt olyckligt, säger han.
Magnus Bengtsson poängterar att det ibland kan vara okej att använda sig av persisktalande tolkar, eftersom en del afghaner bott länge i Iran och behärskar persiska.
– Men då ska den sökande tycka att det är okej och förståelsen ska vara bra. Om det inte är en korrekt och bra förståelse, då ska vi avboka utredningen och boka om till en ny utredning.
Mashaal, som vi hörde tidigare, fick avslag på sin ansökan om asyl. Och han kan inte släppa tanken på att det kanske hade gått annorlunda om tolken hade pratat dari.
– När jag fick avslag tänkte jag att han måste ha påverkat det, att han tolkat fel.