Samekonventionen offentliggjord - preliminärt godkänd

Ordförandena för de förhandlingsdelegationer som förhandlat om en nordisk samekonvention mellan Finland, Norge och Sverige har i dag preliminärt bestyrkt konventionstexten.

Arbetet med en Nordisk Samekonvention har pågått sedan 2005 då de tre Sametinget presenterade ett förhandlingsunderlag.

Men det var först i mars 2011 som Sverige, Norge och Finland inledde förhandlingarna om en nordisk samekonvention.

Målsättningen var från början att bli klar under våren 2016 men länderna var då inte överens, bland annat när det gäller kapitlet om landrättigheterna.

Men först i höstas, efter drygt tio års förhandlingar mellan staterna och Sametingen, nåddes en överenskommelse om en nordisk samekonvention.

Syftet med konventionen är att harmonisera lagstiftningen i alla tre länder och slå fast samernas rättigheter till språk, kultur, land och vatten.

Förslaget slår också fast att samerna och Sametinget ska ha ett starkt inflytande över naturresurserna i det samiska området.

Efter överenskommelsen i november har konventionstexten granskats och idag har ordförandena i ländernas förhandlingsdelegationer alltså ställt sig bakom konventionstexten.

Lars Anders Baer är en av representanterna för Sametinget i den svenska förhandlingsdelegationen och han menar att den liggande konventionstexten är en form av kompromiss.

 – Det är klart att det blir det när tre olika stater och Sametingen ska enas, vissa tycker säkert att man skulle ha kunnat nå ännu längre, men man kan säga att det är en miniminivå på konventionstexten, säger Baer.   

Enligt konventionen ska Sametingen i respektive land ge sitt bifall till konventionen innan den undertecknas. Något som planeras ske om några veckor, då de samlas i Trondheim för firandet av 100-jubileumet för samernas första landsmöte i Trondheim 1917.

Sametingets president i Finland Tiina Sanila-Aikio gläds åt att konventionstexten nu hamnar på Sametingens bord.

 – Det har varit en lång process och jag är glad att vi nu får behandla den och i det arbetet behöver vi hela det samiska samhällets hjälp.

 

Samekonventionen har 46 stycken artiklar, här är några av dem:
(Läs hela konventionstexten i länk nedan)

  • Art. 1 Konventionens ändamål

Konventionens ändamål är att bekräfta och stärka det samiska folkets rättigheter så att samerna kan bevara, utöva och utveckla sin kultur, sina språk och sitt samhällsliv med minsta möjliga hinder av landgränserna.

  • Art. 4 Rätt till självbestämmande

Det samiska folket har rätt till självbestämmande. Med stöd av denna rätt får det fritt bestämma sin politiska ställning och sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling.

Självbestämmande utövas genom självstyre i interna frågor samt genom konsultation i frågor som kan få särskild betydelse för samerna.

  • Art. 13 Sametingens röstlängd

En person som anser sig vara same och

a) har samiska som hemspråk, eller

b) har en förälder, en far- eller morförälder eller en förälder till en far- eller morförälder som har haft samiska som hemspråk, eller

c) har en förälder som är eller har varit upptagen i Sametingets röstlängd,

ska ha rätt att, om övriga krav såsom ålder, medborgarskap och folkbokföring är uppfyllda, bli införda i Sametingets röstlängd i Finland, Norge eller Sverige.

Sametingen kan samarbeta om implementeringen av ovannämnda bestämmelse i enlighet med nationell lagstiftning.

  • Art. 14 Sametingens rätt till självstyre

Sametingen fattar självständiga beslut i de frågor som de enligt nationell lagstiftning ansvarar för samt i övriga frågor de arbetar med.

  • Art. 17 Konsultation

Vid lagstiftning, beslut eller andra åtgärder som kan få särskild betydelse för samerna ska staten konsultera Sametinget. Konsultation ska ske i god anda, och enighet med eller samtycke från Sametinget ska eftersträvas innan beslut fattas. Staterna ska så snart som möjligt underrätta Sametinget när de påbörjar arbetet med sådana frågor.

  • Art. 25 Medier

Staterna ska verka för ett brett medieutbud på samiska.

Staterna ska, så långt möjligt, med hänsyn tagen till mediernas oberoende, se till att samerna ges möjlighet att skapa och använda sina egna medier.

  • Art. 27 Rätt till land och vatten

De områden som samerna traditionellt har brukat är en grund för att samer ska kunna bevara, utöva och utveckla sin kultur, sina språk och sitt samhällsliv.

I staterna har samer genom långvarigt traditionellt bruk av land och vatten upparbetat kollektiv eller individuell ägande- eller bruksrätt i samiska områden.

  • Art. 28 Skydd av rättigheter till land och vatten

Staterna ska vidta åtgärder för att säkerställa samernas rätt till, tillgång till och möjligheter att bruka de naturresurser som traditionellt har brukats av samer i samiska områden.

Staterna ska säkerställa att det finns lämpliga förfaranden i nationell rätt som med bindande verkan kan fastställa samers rättigheter till land och vatten.

Vid bedömningen av om det finns rättigheter ska beaktas att samiskt brukande ofta inte lämnar varaktiga spår i naturen.

  • Art. 32 Förvaltning av naturresurser

Med beaktande av att samers rättigheter till land och vatten är av särskild betydelse för bevarandet av samernas kultur, språk och samhällsliv, ska staterna och andra som förvaltar statlig egendom så långt som möjligt samråda med eller på annat sätt aktivt involvera samerna i frågor rörande förvaltningen av naturresurser som berör samerna och som inte omfattas av kraven i artikel 17.

  • Art. 36 Renskötsel

Renskötseln som en samisk näring och kulturform grundar sig på sedvana och ska skyddas i lag.

Staterna ska främja den av samer utövade renskötselns ställning och verksamhetsförutsättningar samt utveckla gränsöverskridande samarbete.

  • Art. 38 Duodji

Staterna ska genom lagstiftning, administrativa åtgärder eller ekonomiska åtgärder främja samernas möjligheter att återuppliva, bevara, skydda och utveckla traditionella färdigheter, seder och traditionell kunskap som hänför sig till duodji samt främja möjligheterna att utöva duodji som näring.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Sveriges Radio