Urfolk ska hjälpa forskarna förstå klimatfrågan
Hur lokala observationer hos urfolk i Arktis ska tas tillvara på för att bättre förstå klimatförändringarna, det diskuteras i Kiruna den här veckan.
Det är Arktiska rådets expertgrupp för urfolk som håller workshop i Kiruna. Gruppen ligger under ACAP, som är Arktiska rådets arbetsgrupp för föroreningsbekämpning. Under två dagar diskuterar de traditionell kunskap och lokala observationer hos urfolk i Arktis.
- Vi behöver mer kunskap och förståelse på det här området, sa Ulrik Westman, ordförande för arktiska rådets arbetsgrupp ACAP, när han drog igång mötet under måndagen.
Målet med mötet är att Leo-projektet, ett projekt som startade i Alaska och som nu spridit sig i Nordamerika, ska spridas till övriga Arktis. Projektet startade som ett urfolksnätverk där de som är ute på platser dit forskarna sällan är, rapporterar in klimatobservationer från miljön de rör sig i. Santina Gay från amerikanska naturvårdsverket (EPA), jobbar med projektet i Alaska, och berättar att observatörerna inte får direktiv om vad de ska leta efter. De observerar och via en app i telefonen rapporterar in ändringar i miljön.
- Ett exempel är sälsjukdomen som spreds under flera år. Tack vare observationerna kunde forskarna komma ut och ta vävnadsprover, i områden där de aldrig annars hade varit, säger Santina Gay.
Tanken är att det här projektet som bygger på observationer från de som närmast berörs och märker av klimatförändringarna, ska spridas runt Arktis. Projektet som här har fått namnet Cleo, Circumpolar Local Observation Network, diskuterades i Enare, på finska sidan av norra Sápmi, i somras och bollas nu ytterligare. Om man ska gå vidare med det här projektet ska alla först vara överens i expertgruppen att projektet behövs, och sedan ska det tas även i ACAP-gruppen.
- Först ska ju staterna godkänna det här, och det måste organiseras, och det känns lite osäkert just nu. Men det verkar ju vara en succé i Alaska, så det vore väldigt kul och intressant att få med samiska, lokala observationer när det gäller klimatet, säger Camilla Brattland, centret för samiska studier vid Tromsö universitet.
Ninis Rosqvist, professor och föreståndare vid Tarfala forskningsstation, jobbar med lokala observationer tillsammans med samebyarna Laevas och Girjas i Norrbottensfjällen.
- Det är viktigt att samla in kunskapen från alla som är ute och rör sig i markerna, det behöver inte bara vara renskötare och urfolk. Och det är bra att svenska myndigheter får höra att det satsas internationellt på sådana här projekt, för det behövs fler här också. Det går fort nu, med klimatförändringarna.
