Skåne skrotar automatisk journalskrivning
Den skånska vården skulle bli först i landet med att journalen skrivs automatiskt, när personalen dikterar. Men systemet, som kostat minst 7,4 miljoner kronor, har skrotats.
– Det känns så klart inte bra, när projekt inte går som man vill och man måste avsluta dem. Men samtidigt måste man också ta ställning, när vi ser att vi måste avbryta. Då gör vi det för att vi ser på skattebetalarnas pengar, och då kan vi inte gå vidare, säger Karin Hesselgard, divisionschef för IT/MT i Region Skåne.
Systemet med så kallad taligenkänning har testats i ett pilotprojekt på lasarettet i Trelleborg. Läkaren Per Harrysson demonstrerade för snart två år sedan hur systemet fungerade.
– Samtal med patienten om sjukdomen. Punkt. Närvarande dottern Petra samt sonen Per. Punkt, dikterade Per Harrysson, samtidigt som texten skrevs rakt in i journalen.
– Där ser du sådant som jag måste vara uppmärksam på. Den skrev "här" i stället för "Per". Då går jag in och korrigerar detta, och då lär sig maskinen att det ska vara så, visade han.
Planen då var att systemet skulle spridas till alla sjukhus i regionen under förra året. Det skulle framförallt öka patientsäkerheten, när journalen skrevs direkt och inte låg outskriven i ibland veckor, uppgav Matz Widerström, medicinsk rådgivare i Region Skåne. Det skulle också spara tid för de medicinska sekreterarna.
– Det kommer att spara väldigt mycket tid, så det är naturligtvis också en av huvudanledningarna, sa Matz Widerström.
Men i dag är projektet alltså skrotat. De brister som upptäcktes under pilotprojektet tog lång tid för leverantören att åtgärda, och i somras visade det sig att bara någon enstaka på lasarettet i Trelleborg fortfarande använde systemet.
Karin Hesselgard säger att det finns flera orsaker till misslyckandet.
– Det hade en stark koppling till journalsystemet Melior, som visade sig under tiden som vi hade projektet igång. Det innebar att vi fick göra många olika justeringar i taligenkänning. Det fanns under den tiden också en turbulens i Trelleborg, och det var många läkare som var inne i projektet som slutade. Det fanns också många som var negativa till det, säger hon.
Enligt Karin Hesselgard garanterade leverantören inför projektet att taligenkänningen var oberoende av regionens journalsystem, men det var det alltså inte. I avtalet saknades en beskrivning av leverantörens ansvar kring det här, vilket lyfts fram som en brist i den rapport som gjorts efteråt om varför det gick som det gick.
– Jag skulle vilja säga att vi har ett delat ansvar. Leverantören skulle varit mer uppmärksam till oss från början och sagt att det hade ett beroende till vårt journalsystem, och att det var tvunget att göra anpassningar. Och vi skulle varit mer uppmärksamma och haft den dialogen med leverantören tidigare, säger Karin Hesselgard.
Leverantören Max Manus, som jobbat med taligenkänning i större skala i framför allt Norge, beklagar att Region Skåne valt att avbryta. Enligt servicechefen Anders Thell var det stora felet att regionen lade pilotprojektet i Trelleborg, där det var turbulent och saknades den ledning som krävs för att genomföra en verksamhetsförändring. Han uppger att det funnits en otydlighet i begreppet beroende, men från Max Manus sida har man hela tiden varit tydlig med att taligenkänningen kräver uppgradering, om journalsystemet utvecklas med nyare versioner.
Region Skåne har under den här tiden betalat 7,4 miljoner kronor till Max Manus, men kostnaderna för regionen har varit större än så.
– Ja, det är läkartiden och sekreterartiden i projektet som vi inte har uppskattat i kostnader, utan det är bara vad leverantören har fått i utvecklingskostnader, säger Karin Hesselgard.
Anders Thell på Max Manus hoppas att regionen ska återuppta arbetet med taligenkänning. Avtalet gäller flera år till, och systemet ökar enligt honom patientsäkerheten och effektiviteten. Men Karin Hesselgard är mer tveksam.
– När det gäller taligenkänning kan jag nog säga att tiden har sprungit ifrån oss. Ser vi på framtida vårdinformationssystem - vi är på gång med upphandling - så kommer man att arbeta på ett annat sätt, och då har man inte den funktionen som taligenkänning ger, utan du kommer att arbeta i helt andra processer, säger hon.
