Ensamkommande bodde på gatan efter flytt till HVB-hem
15-årige Josef från Afghanistan valde att bo på gatan efter att ha flyttats från ett jourhem Uppsala till ett HVB-hem i Norrtälje.
Nu varnar barnombudsmannen att det svenska systemet kan sätta fler ensamkommande barn på gatan.
Josef pekar under viadukten på centralstationen i Uppsala och berättar att det var där han sökte skydd när det regnade och blåste som värst. Han berättar också att han mest gick runt om nätterna men att han brukade stanna vid den varma statyn, som kallas för varma gubben, i centrala Uppsala för att värma sig och lyssna på musik.
Josef är 15 år gammal och kom ensam till Sverige för ett och ett halvt år sedan. Hans vistelsekommun som han blev tilldelad av Migrationsverket är Norrtälje. Men som för många andra kommuner i landet fanns det då inte plats för Josef just då och han placerades istället i Uppsala.
Efter att Norrtälje vidtagit åtgärder och skaffat fram plats skulle Josef tillbaka till ett HVB-boende. Men det nya boendet i Norrtälje kommun låg i en källare och framkallade traumatiska minnen för Josef från tiden på flykt och han valde då istället att bo på gatan i centrala Uppsala.
– Källaren var inte dålig, men jag kunde inte bo där. Jag trivdes och ville stanna hos familjen i Uppsala. I källaren kunde jag inte sova, jag hade svårt att andas och det svarta kom över mig, berättar Josef.
Det svarta som Josef berättar om kan liknas vid sömnparalys och är vanligt bland unga som kommer från Afghanistan.
Det finns en överhängande risk att vi kommer se en helt annan nivå på gatubarn än vad det har börjat att dyka upp det senaste året.
Josef hade kunnat fått stanna i Uppsala kommun, då möjlighet att be andra kommuner ta över ärendet finns enligt socialtjänstlagen. Men då krävs en skriftlig förfrågan från Norrtälje kommun. Det har inte kommunen gjort i Josefs fall eller i någon annans.
– Det är för att vi har tänkt själva att vi har kvalitet som vi kan erbjuda våra ungdomar, för det är våra ungdomar. Där börjar vi i första hand, säger Ali Rashidi som är avdelningschef för arbetsmarknad och integration i Norrtälje kommun.
Ser ni då till barnets bästa?
– Vi tror att på lång sikt kommer det vara för barnets bästa, säger Ali Rashidi.
Lisa Skiöld, verksamhetschef på Barnombudsmannen i Uppsala känner till Josefs fall men också andra barn i samma situation. Hon menar att man skapar ett problem där det från början inte finns något.
– Det som är absurt i de här sammanhangen är att här är det socialtjänsten själva som ser till att haverera situationen med bostaden istället för att det är någonting som har hänt i själva boendet. Man blockar bort från ett väldigt väl fungerande sammanhang, säger Lisa Skiöld.
– Det finns en överhängande risk att vi kommer se en helt annan nivå på gatubarn än vad det har börjat att dyka upp det senaste året, fortsätter hon.
Josef heter egentligen någonting annat.
