Amnesty kräver att felaktiga asylbeslut rättas
Amnesty International i Sverige kräver att felaktiga beslut rättas till efter den rapport från Migrationsverket som visar att asylutredningar ofta brister i kvalité.
Det är P1-programmet Kaliber som har tagit del av den rapport som Migrationsverket har gjort om den egna verksamheten.
För att granska kvalitén i sina beslut har Migrationsverket gått igenom 400 beslut som fattades under 2016. Bara hälften av dem anses vara utredda på det sätt som de borde ha varit.
Juristen Madelaine Seidlitz ansvarar för frågor som rör flyktingar och migration på Amnesty International i Sverige. Hon anser att de felaktiga besluten måste följas upp av Migrationsverket.
– Om felaktiga beslut har fattats och Migrationsverket själva säger att så är fallet, då måste Migrationsverket se över om det finns möjligheter rent juridiskt att nu rätta till det, säger Madelaine Seidlitz till Ekot.
Migrationsverket har också kommit fram till att två procent av de granskade besluten är fel och att ytterligare 13 procent är diskutabla. Under förra året fattade Migrationsverket över 100 000 beslut.
– Särskilt när det gäller de två procenten bör Migrationsverket försöka se på vilket sätt man kan reparera den skada som har skett i och med att enskilda individer har fått felaktiga beslut. Det tror och hoppas vi på kommer att ske, säger Madelaine Seidlitz.
Men enligt Fredrik Beijer som är rättschef på Migrationsverket finns det ingen anledning att göra en sådan uppföljning.
– För det första så är det så att detta är en kvalitetsuppföljning där vi tittar internt på vårt arbete och hur det ser ut, säger Fredrik Beijer om rapporten.
Han fortsätter:
– Det här är inte någon utredning för att rätta till eventuella ärenden. Men alla våra negativa beslut, våra avslag, överklagas till domstol. Domstolarna ändrar ungefär fem procent av våra avslagsbeslut. Den typen av frågor omhändertas alltså av domstol.
Amnesty efterlyser också en extern granskning av Migrationsverkets verksamhet, och att FN:s flyktingkommissariat UNHCR involveras för en sådan granskning.
– Vi välkomnar förstås att Migrationsverket gör den här typen av uppföljningar och granskningar. Vi tycker dock också att det är viktigt att Migrationsverket även tar in externa aktörer och att man inte enbart granskar sig själv, säger Madelaine Seidlitz.
Att anlita externa granskare eller lägger ut är något som Migrationsverket inte är främmande inför, enligt Fredrik Beijer.
– Det är ingen dum idé. För ett antal år sedan gjorde UNHCR en granskning av Migrationsverket, där vi själva deltog i granskningen. Det är någonting som vi absolut kan diskutera i framtiden, att ha externa granskare som UNHCR, Amnesty eller andra typer av organisationer, säger han.