Sparkad för sin fetma?

10 min

I Danmark pågår en rättsprocess där en dagbarnvårdare som vägde över 160 kilo hävdar att han blivit fetmadiskriminerad när han blev sparkad av kommunen. EU-domstolen har sagt att fetma ibland kan klassas som ett handikapp och då måste arbetsgivare anpassa arbetsplatsen till den anställdes fysik.

I Grindsted nära Billund i Danmark bor Karsten Kaltoft. I 15 år jobbade han som dagbarnvårdare och tog hand om barn upp till tre år i sitt hem, men år 2010 blev han uppsagd på grund av fallande antal barn i kommunen.

Varför just han av 135 anställda? undrade Karsten Kaltoft när han gick upp till högsta chefens kontor tillsammans med sin fackrepresentant. Är det för att han väger över 160 kilo? Högsta chefen hade ju kommit hem oanmäld tre gånger senaste året och bekymrat sig för hans vikt. Närmsta chefen skickade däremot sms att hon inte förstod varför Karsten avskedats, hon hade föreslagit en annan anställd.

Enligt Karsten Kaltoft så sa chefen att han inte tagit tag i utmaningen hon gett honom att gå ned i vikt och att det var därför han fått sparken. Detta bekräftade fackrepresentanten i ett e-mail till facket efter samtalet, men när det senare kom till rättegång så säger hon att hon inte minns detta och chefen säger att hon inte alls sa så och att det var andra skäl som ledde till uppsägningen. Som att det varit svårt att placera barn hos Kaltoft. Ord står alltså mot ord i rättssaken.

Karstens fackförbund bestämde sig för att driva hans fall eftersom de ansåg att han blivit diskriminerad av Billunds kommun på grund av fetma. Tingsrätten begärde att EU-domstolen skulle avgöra om fetmadiskriminering strider mot EU:s likabehandlingsdirektiv. EU-domen kom strax före jul 2014 och fick uppmärksamhet i hela världen berättar Karsten Kaltofts advokat Jacob Sand.

Medier i Europa, USA och Australien rapporterade att EU-domstolen slagit fast att fetma visserligen inte är ett handikapp enligt EU:s regler, men om man är så tjock att det leder till begränsningar i arbetsförmågan, då kan det klassas som ett funktionshinder som skyddas av EU:s direktiv mot diskriminering. Sen var det upp till den danska tingsrätten att avgöra om det var så i det här fallet.

I mars 2016 kom avgörandet. Tingsrätten ansåg inte att Karsten Kaltoft blivit diskriminerad. Han vägde över 160 kilo redan när han anställdes och hade jobbat som dagbarnvårdare i 15 år utan problem och med goda vitsord. Visserligen hade han högt blodtryck, astma, begynnande typ två diabetes, navelbrock, knävärk, och svårt att gå längre sträckor eller ta sig snabbt upp från golvet, men det räckte inte ansåg rätten för att han skulle klassas som funktionshindrad.

Han hade dessutom sagt till brittisk press att han inte kände sig handikappad konstaterade domstolen som inte ansåg att Karsten Kaltoft blivit diskriminerad. Karsten och hans fackförbund har överklagat domen. Men priset har varit högt. På sociala medier har han och familjen fått stå ut med många påhopp och elaka skämt.

Feta människor är lata och om de inte klarar att gå ned i vikt så är det rätt sparka dem, är det många som skrivit om Karsten Kaltoft. Den åsikten är vanlig även i Sverige säger Monica Andreasson som sitter i styrelsen för patientorganisationen Riksförbundet Hälsa oberoende av storlek HOBS.

Monica Andreasson har många exempel på medlemmar som hört av sig om jobb de inte fått trots att de varit mest kvalificerade av de sökande, och är säkra på att det beror på deras fetma. Åtskilliga vetenskapliga undersökningar bland annat i Sverige visar också att fetmadiskriminering är vanlig vid anställning.

– Det krävs mycket att driva en sådan här fråga som är så skamfylld, jag fick sparken för att jag var fet. Att bli uthängd och ta den diskussionen med arbetsgivaren, då blir det att man törs inte, säger Monica Andreasson.

HOBS har också försökt hjälpa flera medlemmar som blivit uppsagda på grund av sin fetma. Nu senast en kvinna som satt i kassan och var omtyckt av kollegor och kunder, men som arbetsgivaren krävde också skulle kunna jobba på lagret, vilket hennes kropp inte orkade. Hon blev utköpt och tvingades sluta. För två år sedan var det en kraftigt överviktig förskolelärare som blev uppsagd.

– Hon fick alternativet att gå ned i vikt under en viss tid och arbetsgivaren krävde att hon skulle visa upp sin viktkurva och vad hon lyckats med. Om hon misslyckades så skulle hon inte kunna få fortsätta jobba trots att både personal och barn trivdes väldigt bra med henne. Jag kopplade in både fack och diskrimineringsombudsmannen i det här fallet, men det finns inget stöd i lagen, det var inget man kunde driva så vi kom ingenstans, konstaterar Monica Andreasson.

På diskrimineringsombudsmannen DO har man hittills inte drivit ett enda fall där personer känt sig diskriminerade på grund av sin fetma. Trots EU-domen för mer än två år sedan att fetma kan klassas som funktionshinder och skyddas enligt EUs diskrimineringslagar om övervikten leder till begränsningar. Men enhetschefen Martin Mörk på DO utesluter inte att man kommer att ta upp fall framöver.

– I takt med att vi får fler personer som har den typen av fetma som gör att det blir svårt att utföra vissa typer av arbetsuppgifter så finns det ju också en ökad risk för diskriminering kopplad till det, säger enhetschefen Martin Mörk på DO.

EU-domstolen definierar inte exakt hur tjock en anställd ska vara för att klassas som handikappad och arbetsgivare alltså måste underlätta på jobbet, men EUs generaladvokat föreslog en gräns vid svår fetma och ett kroppsmasseindex på MBI 40.

57 000 personer i Sverige över 16 år har ett BMI över 40. Ändå verkar svenska arbetsgivare inte ha brytt sig alls om EU-domen. Svenskt näringsliv har inte hört om några medlemsföretag som vidtagit några fetmaanpassningsåtgärder.

Sveriges Kommuner och Landsting SKL anser inte heller att domen har någon betydelse för dem som offentliga arbetsgivare. Jurister på LO och TCO har heller inte hört talas om några fetmadiskrimineringsfall som facken drivit i Sverige.

I Danmark däremot har EU-domen fått effekt säger Dennis Kristensen. Han är ordförande för fackförbundet Fag- och Arbejde FOA som driver Karsten Kaltofts fall.

Många danska arbetsgivare inser nu att de inte bara kan avskeda anställda med svår fetma, utan de måste försöka hjälpa dem, anser Dennis Kristensen.

Med till exempel bredare stolar, hissar, parkeringsplats nära ingången, hjälpmedel som höj- och sänkbara skötbord, och pallar som dagisbarnen kan ställa sig på så att överviktig personal inte måste ned på golvet om knäna inte klarar det.

Även i Storbritannien har EU-domen påverkat rättsläget för personer med fetma. En arbetsdomstol på Nordirland dömde en arbetsgivare för att inte ha stoppat viktmobbning mot en anställd med ett BMI på 48.

– Det råder inte någon tvekan om att EU-medborgare med fetma nu är bättre skyddade på jobbet, anser professor Gauthier de Beco vid universitetet i Leeds och är expert på handikapplagstiftning.

– Men det märkliga med EU-domen är att bara personer som får problem att göra sitt jobba på grund av sin fetma skyddas mot diskriminering, påpekar Professor Krista Nadakavukaren Schefer som är chef för mänskliga rättighetsstudier vid Zürich universitet.

Fast i vissa EU-länder behöver man inte ens vara så tjock att det klassas som ett handikapp för att vara skyddad i lagen mot diskriminering. Så är det i Belgien, Frankrike, Lettland och Slovenien till exempel. I Sverige däremot är det faktiskt lagligt för en chef att säga att du får inte jobbet för jag gillar inte feta.

-- I min värld är det inget tvivel om att jag blev sparkad på grund av övervikt, säger Karsten Kaltoft.

Vi traskar ut till lekparken dit Karsten Kaltoft tog sina dagbarn varje dag om de inte promenerade iväg till någon av de andra dagbarnvårdarna i området. Numer gör inte knäna ont längre.

Under sina 15 år som dagbarnvårdare försökte han att gå ned i vikt från sina 160-170 kilo. Han gick på gym och åkte till Tyskland och betalade 100 000 kronor för fetmakirurgi som misslyckades.

Magsäcken har nu snörts av under en operation i Danmark istället och han är nere på 125 kilo. Senare i år räknar Karsten Kaltoft med att länsrätten tar upp målet och kanske går det vidare i högsta domstolen. Han begär 15 månadslöner som kompensation för att ha blivit uppsagd på felaktiga grunder, men viktigast är att andra som lider av fetma inte ska behöva råka ut för samma sak.

– Det berör en stor mängd personer i hela Europa, säger Karsten Kaltoft.

Idag kör Karsten Kaltoft lastbil och det är okej säger han, men han drömmer om att få börja jobba med barn igen. Att få ge dem trygghet och en tro på mänskligheten.