SOCIALA MEDIER

Ny forskning: Det bor ett troll i oss alla

Varför blir det ibland dålig stämning och trollfest när vi diskuterar på nätet? Ny forskning visar att användarnas humör och diskussionens sammanhang påverkar risken för att de börjar bete sig som troll. I studien ”Anyone Can Become a Troll: Causes of Trolling Behavior in Online Discussions” drar forskare slutsatsen att vem som helst kan bli ett nättroll.
   Medieormens redaktör Cecilia Djurberg har läst den.

På Medieormen gillar vi idén med sociala medier just för att de är sociala, det vill säga att de enkelt erbjuder möjligheten till social interaktion online. Vissa användare är dock inte särskilt sociala, utan snarare asociala. Och att asocialt beteende, såsom trolling eller näthat, förstör möjligheterna till konstruktiva diskussioner på nätet är vi smärtsamt medvetna om.

Nu har fyra forskare från universiteten Stanford och Cornell, USA – Justin Cheng , Michael Bernstein , Cristian Danescu-Niculescu-Mizil och Jure Leskovec - analyserat över 16 miljoner kommentarer på CNN.com för att bättre försöka förstå hur dålig stämning och asocialt trollbeteende uppstår i kommentarsfält och andra diskussionsforum. Genom ett onlineexperiment har de också studerat hur humör och sammanhang påverkar användarnas benägenhet att anamma trolliknande beteenden. Exempelvis kommer de fram till att de inledande inläggen i en diskussionstråd har stor effekt på hur kommande inlägg formuleras.

De skriver i sin rapport ”Anyone Can Become a Troll: Causes of Trolling Behavior in Online Discussions” att trollbeteende är smittsamt, precis som skratt:

“Our findings suggest that trolling, like laughter, can be contagious, and that ordinary people, given the right conditions, can act like trolls.”

Artikelförfattarnas definition av ”trollbeteende” är den bredare, idag lite mer allmänna definitionen som omfattar det mesta som uppfattas som asocialt onlinebeteende, såsom hätska ord, svordomar, personpåhopp, trakasserier och mobbning. Det vill säga sådant som bryter mot många nätforums regler för kommentering.

Tidigare forskning har, skriver artikelförfattarna, påvisat att människor som uppträder som nättroll skulle ha särskilda personlighetsdrag. Men i denna studie kommer de alltså tvärt om fram till att humör och sammanhang har stor betydelse för hur vi uppträder på nätet och att vem som helst, om förutsättningarna är ”rätt” kan bli ett nättroll, om än bara tillfälligt. Att delta i en diskussion där trollande eller annat stök pågår kan påverka ens eget beteende i samma riktning, men även att ha deltagit i en tidigare diskussion där det varit trollfest kan vara avgörande hur man agerar i nästa diskussion.

Och förutom humör och sammanhang finns givetvis även fler bidragande orsaker till att diskussioner gärna spårar ur på nätet. Som att människor är mer ohämmade online och att den anonymitet som nätet skapar, helt eller delvis eftersom man inte ser varandra i ögonen, kan göra att de man kommunicerar med framstår som mer opersonliga och att man tar minde ansvar för vad man skriver. 

De påpekar att asocialt beteende online kan ses som en förlängning av ett liknande beteende i offlinevärlden och exempelvis har tidigare studier av beteenden på Twitter visat att användare där har ett mer positivt humör på mornar och helger. Något som denna studie bekräftar, då andelen flaggade inlägg, nedröstade kommentarer och negativa inlägg enligt deras undersökning var som lägst på mornar. För att utesluta att troll helt enkelt stiger upp senare än andra följde de samma användare över tid och kunde se att negativt beteende ökade på kvällarna och att inlägg på måndagar var mer negativa än på fredagar.

Forskarna tittar även på möjligheterna att motverka asocialt beteende. En slutsats de drar är alltså att trollbeteende bättre kan förklaras som situationsbaserat snarare än medfött, vilket kan vara en viktig lärdom för exempelvis moderatorer i diskussionsforum eller för dem som försöker designa plattformar som stimulerar ett trevligare diskussionsformat. I sin sammanfattning föreslår de att man: ”snarare än att banna alla användare som trollar och bryter mot communityts normer också bör överväga åtgärder som mildrar de situationsbaserade faktorerna.”

Min tolkning av vad dessa åtgärder skulle kunna vara är:

  • Ha en tydlig närvaro i trådar du modererar eller deltar i
  • Ha tydliga regler för kommentering och se till att de efterlevs
  • Lär dig att identifiera troll och andra asociala användare
  • Tidigt i diskussionen markera mot ”trollbeteende” och brott mot kommentarsregler för att undvika oönskade smittoeffekter

En slutsats man som diskussionssugen också kan ta med sig ut på nätet är att denna forskning tycks kunna bekräfta idén om att tiden läker alla sår, för det visade sig enligt dessa forskares slutsatser vara effektivt för att förbättra tonfallet att ta en timeout mellan posterna, eftersom risken att få sitt inlägg flaggat av andra var högre ju kortare tiden var mellan postningarna. Så ytterligare ett par bra tips kan vara:

  • Tänk efter innan du postar
  • Skriv inte på nätet i affekt
  • Fundera på om du själv kanske kan uppfattas som ett troll
     

Här kan du läsa/ladda ner studien: Anyone Can Become a Troll: Causes of Trolling Behavior in Online Discussions

Läs även gärna Émelie Vangen Lindgren: "Trolls in your comments section and how to fight them"

Varmt välkomna att lyssna på Sveriges Radios direktsända seminarium "Ordväxla med omsorg" på samma tema på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm 13 februari 2017 kl 13-14.