Misstankar om terrorbrott avskrivs ofta

2:42 min

En person häktades i höstas misstänkt för att ha planerat ett attentat, men släpptes dagen efter. Enligt Ekots kartläggning har flera personer på det här sättet gripits misstänkta för terroristbrott, för att sedan få misstankarna avskrivna.

Hela kartläggningen: De svenska terrorfallen

Ett snabbt agerande är nödvändigt enligt kammaråklagare Ewamari Häggkvist, även om även om det kan leda till att man griper fel person.

– Vårt uppdrag, och Säkerhetspolisens uppdrag det är ju att förhindra; att det inte ska hända någonting. Vi gör allt vi kan för att det inte ska hända några attentat i Sverige, och det gör ju att vi måste agera tidigt. Vi kan inte sitta och vänta tills det har hänt, säger Ewamari Häggkvist åklagare på riksenheten för säkerhetsmål.

Ekot har kartlagt alla kända utredningar av brott kopplade till terrorism i Sverige och hittat 34 personer som varit anhållna eller häktade.

Av dem är det sex som sen har dömts för terrorbrott, en av dem i Danmark.

Det senaste fallet där en person häktades gällde en man i 30-årsåldern som häktades av Uppsala tingsrätt skäligen misstänkt för förberedelse till terroristbrott i november, men han släpptes dagen efter.

Utredningen är nu nedlagd, och han är friad från alla misstankar om terrorbrott.

Men dokument som Ekot tagit del av ger en ovanlig insyn i vad det är Säkerhetspolisen och åklagaren kan ha för uppgifter i fall som detta och där framgår att misstanken var att han hade börjat förbereda ett attentat i Sverige.

Han hade bland annat sökt information på nätet om olika vapen och om Anders Bering Breivik som dömts för terrordåden i Norge 2011, och han hade också skickat sms som kunde tolkas som avskedsbrev efter ett attentat.

Men enligt hans advokat Leif Silbersky agerade åklagaren för snabbt i det här fallet:

- Jag har respekt för polis och åklagare och att det är en mycket svår situation man kan hamna i, man kan få kritik oavsett hur man gör. Är man passiv får man kritik för det, är man aktiv som i det här fallet så kritiserar jag de, men det är otroligt viktigt i de här tiderna i nu lever i att vi inte drivs med och blir överkänsliga, säger han.

– Nu beslöt man sig för att slå till snabbt för att man tyckte att det kanske kunde hända något, men hade man följt upp det på ett tidigare stadium än man gjorde, kanske talat med folk i kretsen kring min huvudman så hade man fått klart för sig att det fanns ingen substans i misstankarna om terroristbrott, säger Leif Silbersky.

Men det fanns också andra uppgifter som gjorde att åklagaren valde att gripa mannen; bland annat uppgifter om att riksdagen skulle kunna vara ett tänkbart mål och misstankar om att han hade tillgång till en falsk polislegitimation.

Ewamari Häggkvist som var åklagare i målet kan med hänvisning till sekretessen inte kommentera de uppgifter Ekot har. Men hon säger att de här fallen är svåra och att det gör att det också kan bli fel:

– Det kan bli så, för man agerar på de uppgifter man har just där och då, sen vet vi inte vad det blir, vi vet inte om det är riktiga uppgifter, eller om det är uppgifter som sedan kan leda till en fällande dom.

– Det vet vi inte när vi agerar, men när uppgifterna är sådana att vi känner att det här måste vi göra något åt, då gör vi det.

Vad är det som gör att ni måste agera?

– Risken för att det ska hända något allvarligt terrorattentat gör att man känner att man inte kan låta bli att agera då.