Laponias status som världsarv på spel när Kallakplaner behandlas

1:51 min

Bergsstaten och länsstyrelsen tvistar om hur frågan om gruvbrytning i Kallak ska hanteras. Bakgrunden är oro för att FN-organet Unesco ska ifrågasätta världsarvsstatusen för Laponiaområdet.

Skulle Laponiaområdet hotas innebär det att Sveriges anseende skulle skadas, anser Qaisar Mahmood, chef för kulturmiljöavdelningen vid Riksantikvarieämbetet.

– Vi skulle tappa anseende i internationella sammanhang just för att vi förbundit oss att värna det som ligger till grund för världsarvsutpekandet.

Riksantikvarieämbetet bevakar Sveriges 15 världsarv och anser att frågan om gruvdrift hotar Laponias status inte är tillräckligt utredd för att bolaget Beowulf mining ska kunna få bearbetningskoncession för en gruva i Kallak.

Den kontroversiella planerade gruvan ligger väster om Jokkmokk. Fågelvägen är det drygt tre mil från Laponiaområdets gräns, och Qaisar Mahmood förklarar varför gruvan ändå skulle kunna utgöra ett hot mot världsarvet.

– Det handlar ju om att ett av de värden som världsarvet vilar på är rennäringen, och den kan kan komma att påverkas, oavsett avståndet.

Så även om gruvan ligger långt från gruvan så kan rennäringen, som är en del av världsarvet, påverkas?

– Exakt, svarar Qaisar Mahmood.

Myndigheten Bergsstaten behandlar just nu för andra gången på några år Beowulf minings ansökan om att få koncession för järnmalmsbrytning i Kallak.

Bolagets första ansökan hamnade 2015 hos regeringen för avgörande men i somras skickades ärendet tillbaka till Bergsstaten för förnyad handläggning, bland annat med hänvisning till att eventuella effekter på världsarvet inte är tillräckligt utredda.

Länsstyrelsen i Norrbotten har fått yttra sig om Beowulfs ansökan, men har inte gått in på exempelvis miljöfrågorna.

– Vi har lämnat ett ställningstagande där vi sagt att för att kunna gå till beslut i bearbetningsärendet så måste världsarvsfrågan vara löst innan, säger Johan Antti, länsråd.

Men de hade velat ha andra synpunkter från er också?

– Det hade de velat men vi ser inte någon poäng i att göra det, utan det här är den tröskel som man måste över, och det har ju också regeringen poängterat, förklarar Antti.

Men Bergsstaten godkänner inte det resonemanget och kräver ett nytt yttrande senast den 28 februari, nåt som länsstyrelsen inte vet hur den ska hantera.

– Vi vet inte vad vi ska göra i dag, säger Johan Antti, länsråd.

Länsstyrelsen och Bergsstaten för nu en dialog om hur man ska gå vidare och Åsa Persson, Bergsstatens chef, är optimistisk. 

– Det pågår en diskussion och jag tror att vi kommer att hitta en procedur som gör att vi kommer fram i det här, säger hon.