Lördag 4 mars 2017

Vem ska betala för lavskrikan?

10 min

I en 110 år gammal granskog i Hälsingland trivs lavskrikan.

Och Skogsstyrelsen har nu stoppat en avverkning här just för att skydda den sociala kråkfågeln.

Men markägaren får ingen ersättning och skogen har nu blivit ett rättsfall med frågan: Vem ska betala för att bevara lavskrikeskogen?

Enligt EU:s artskyddsförordning så måste lavskrikan skyddas i hela sitt utbredningsområde men det finns inga pengar att ersätta markägarna med.

Lavskrikan är beroende av skog som inte förändras så snabbt. Detta hör samman med deras beteende - att gömma mat på trädstammarna, företrädesvis bär.

Om skogen då plötsligt förändras, som vid en kalavverkning, får lavskrikan problem med att hitta och gömma sin mat.

Den vill dessutom ha skog med träd i olika åldrar, gärna unga granar som bildar ett skyddande skikt ner mot marken i den äldre skogen.

Då kan inte rovfåglar som till exempel duvhöken komma åt lavskrikorna när de letar efter föda på marken.

Lavskrikan är inte hotad enligt Artdatabanken, däremot har man sett en nedåtgående trend av lavskrikor i det sydliga utbredningsområdet, dit bland annat Hälsingland hör.

Det konstaterar Åsa Lundberg på Skogsstyrelsen i Hudiksvall. Hon är den tjänsteman som beslutade om att stoppa avverkningen för bland annat Per-Olof Löfgren i Vallsta.

– Vi har tittat på hur arten mår, både på regional och lokal nivå, och då har vi kommit fram till att den har en nedåtgående trend, säger Åsa Lundberg.

Det är artskyddsförordningen som gör att Skogsstyrelsen kan gå in och stoppa avverkningen.

– Den ger arterna rätten att få finnas kvar i hela sitt utbredningsområde, säger Åsa Lundberg.

Problemet med denna EU-förordning, och den svenska tillämpningen, är dock att man bara skyddar en art.

Då kan staten inte gå in och köpa in marken, för att bilda ett naturreservat eller något annat.

Det måste i så fall finnas fler naturvärden i skogen och det gör det inte i Per Olof Löfgrens skog, berättar Åsa Lundberg på Skogsstyrelsen.

– Så är det. När det gäller områdesskydd, som naturreservat till exempel, så gäller ganska strikta principer för vad vi kan skydda. Och dom här områdena uppfyller inte dom kraven, säger Åsa Lundberg.

Per-Olof Löfgren i Vallsta känner sig besviken:

– Myndigheternas agerande nu, det lär ju skogsägare att om de skapar höga naturvärden så riskerar du att din skog blir konfiskerad av staten, säger Per-Olof Löfgren.

Markägarna har överklagat Skogsstyrelsens beslut och ärendet ska upp till förhandling i miljödomstolen någon gång under våren 2017.

Ett liknande fall i Värmland, med den fridlysta bombmurklan, avgjordes i slutet av januari 2017 i mark- och miljööverdomstolen.

Då skickades ärendet tillbaka till länsstyrelsen i Värmland som måste besluta om området ska klassas som naturreservat, eller om markägaren ska få avverka skogen där bombmurklan finns.

Reporter är Joacim Lindwall.

naturmorgon@sverigesradio.se