Kvantitet före kvalitet leder till brister på Migrationsverket
Kvalitén på Migrationsverkets asylutredningar och beslut brister. Störst är problemen på nya enheter visar P1-programmet Kalibers granskning.
Under 2016 fattade Migrationsverket nästan 112 000 beslut, vilket är nästan dubbelt så många som året innan. Kaliber har gått igenom interna kvalitetsrapporter som gjorts på Migrationsverket 2016 och rapporterna visar på brister.
I den nationella rapport som Kaliber kunde berätta om för ett par veckor sedan konstateras att bara hälften av de ärenden som granskats utretts tillräckligt och att 40 procent av besluten inte är tillräckligt begripliga.
– Det är ju allvarligt om inte utredningen är tillräckligt djupgående. Dels för att man kan missa att en person har tillräckliga asylskäl det kan också leda till att personer som inte uppnår eller når över gränsen för vad som krävs för att beviljas asyl ändå får det, säger Rebecca Thorborn Stern som är docent i juridik vid Uppsala Universitet och tagit del av materialet för Kalibers räkning.
Nu har Kaliber gått igenom 12 rapporter som gjorts på lokala asylenheter och som visar att det framförallt är på nya enheter som myndigheten ser att den rättsliga kvaliteten måste förbättras.
Enligt Migrationsverket är en förklaring att man under de senaste åren anställt mycket ny personal.
Av dem som idag arbetar som asylhandläggare har fyra av tio rekryterats under förra året och sju av tio har inte arbetat längre än två år.
Fackförbunden ST och SACO säger till Kaliber att kvalitén i besluten påverkats av att ledningen trots många nya medarbetare haft fokus på kvantitet framför kvalité. Oscar Jansson Magnusson är vice ordförande för SACO Nord på Migrationsverket.
– Det fanns ju självklart ett direktiv att man inte skulle tumma på kvalitén men ska man öka produktionen och dessutom har många nyanställda så är det ju omöjligt att ingenting händer. Man frågade inte asylhandläggarna om de kollat igenom så att kvalitén var god utan man frågade mer om hur många har du fattat den här veckan. Det var mer där fokuset låg, säger Oscar Jansson Magnusson.
Fredrik Beijer är rättschef på Migrationsverket och säger att man nu ser över varför kvalitén skiljer sig på olika enheter. En förklaring enligt honom är att man inte varit tillräckligt bra på att hjälpa ny personal in i arbetet.
– Ja, uppenbarligen har vi inte varit tillräckligt bra för då hade vi haft ett bättre resultat. Självklart ser vi att något inte fungerat här. Men det är hela tiden en avvägning mot andra krav vi har på myndigheten och det handlar också om att faktiskt fatta beslut så att folk får sina beslut i tid, säger Fredrik Beijer.