Allt längre väntan för ensamkommande barn

2:21 min

Migrationsverkets handläggningstider i asylärenden som rör ensamkommande barn har fördubblats under de senaste två åren. I dag är den genomsnittliga väntetiden 460 dagar.

Reza kom till Sverige för tre år sedan. Då var han 16 år.

– Jag bodde här nästan tre år och jag väntade i nästan två år på svar från Migrationsverket. Det var jättejobbigt och jag kunde inte sova på nätterna.

Reza är inte ensam om att ha väntat länge på ett beslut från Migrationsverket.

2015 var den genomsnittliga handläggningstiden 195 dagar för ensamkommande barn, i dag handlar det om 460 dagar, enligt färska siffror från Migrationsverket.

Väntetiden har alltså mer än fördubblats på två år.

Och för barn från Afghanistan är den genomsnittliga väntetiden ännu längre, i dag ligger den på 490 dagar.

Josefin Löfgren är processledare på Migrationsverkets kvalitetsavdelning.

Hon säger att det ligger i Migrationsverkets uppdrag att hålla handläggningstiderna så korta som möjligt, men att tiderna har blivit längre på grund av att det har varit ovanligt många ärenden de senaste åren.

– Vi får inte på något sätt äventyra rättssäkerheten för att försöka få till en snabbare handläggning. Rent processmässigt är det fullt möjligt, men då förutsätter det att vi har rätt resurser och att vi har en rimlig mängd ärenden i balans också, säger Josefin Löfgren.

För drygt en vecka sedan beslutade Migrationsverket att pausa alla utredningar där de bedömer att det finns ett behov av en medicinsk åldersutredning.

Rättsmedicinalverket räknar med att komma igång med dessa utredningar innan den sista mars i år, men har ännu inte gjort några undersökningar.

Vilka effekter stoppet kan få på handläggningstiderna vill Josefin Löfgren på Migrationsverket inte gå in på i dagsläget:

– Vilket antal ärenden, eller i vilken utsträckning, eller om det hade påverkat handläggningstiden om vi inte hade gjort det stoppet, det vågar jag inte svara på.

Reza, som fick vänta på ett beslut i nästan två år, berättar att han mådde sämre och sämre då asylprocessen drog ut på tiden.

– Det har påverkat min relation med andra kompisar och klasskamrater, för jag var ofta ensam och tänkte på mitt ärende hos Migrationsverket. Och sen så kunde jag inte lära mig språket för jag visste inte om jag skulle få stanna eller ej, säger Reza.