Baltländer satsar på inhemskt försvar

1:56 min

Estland gör nya försvarssatsningar och ökar markant budgeten för sitt hemvärn som ska få ytterligare en miljon euro i anslag årligen. Det meddelar landets försvarsministerium sedan regeringen undertecknat en utvecklingsplan för de kommande fyra åren.

Även i de andra baltiska länderna ökar försvarsanslagen och i bakgrunden finns både fortsatt oro för grannen Ryssland, och avvaktan inför utvecklingen hos den nära allierade USA.

Frågetecknen kring USA och president Trumps inställning till både Putin och Natosamarbetet har ytterligare ökat trycket på de redan mycket säkerhetsinriktade baltiska länderna att rannsaka sin inhemska försvarspolitik.

Men det är å andra sidan något som de här ländernas militära experter har efterlyst under lång tid och alltså ingenting som skett i en handvändning enbart på grund av Trumps valseger.

Estland ska i år öka sin försvarsbudget från dagens 2,07 procent av BNP till drygt 2,2 procent. En stor del av de nya anslagen går till att modernisera det estniska hemvärnet Kaitseliit, den paramilitära frivilligorganisationen som med sina mer än 15 000 medlemmar utgör en integrerad del av landets försvarsstyrkor.

Kaitseliit, som också engagerar flera tusen estländska volontärer i sina kvinno- och ungdomsorganisationer, ska nu få ökade bidrag med en miljon euro varje år fram till 2021 för att bland annat rusta upp byggnader och köpa in ny utrustning. Estland är ett av få Natoländer som länge hållit rekommendationen att två procent av BNP ska gå till försvaret hos alla militäralliansens medlemmar.

Men i hela Baltikum talas det nu om ökade försvarssatsningar, utöver den förstärkning som NATO och särskilt USA redan skickat till regionen.
Litauen som häromåret beslutade att återinföra allmän värnplikt väntas uppnå sina två procent nästa år.

De baltiska ländernas ledare har i många år varit tydliga om behovet att markera både politiskt och militärt mot Rysslands agerande och maktambitioner i östra Europa.

När det amerikanska stödet inte längre låter så villkorslöst som det gjorde under Barack Obamas år vid makten då han och vicepresident Joe Biden bland annat gjorde mycket symboliska besök i Tallinn och Riga, så behöver länderna nu se över sina konkreta alternativ.