Introduktionsprogrammen som få bryr sig om

11 min

Antalet elever som läser på gymnasiets språkintroduktionsprogram som vänder sig framförallt till nyanlända elever har ökat stadigt de senaste åren. Det har nu blivit så stort att det gått om övriga program och är det största gymnasieprogrammet i årskurs ett på gymnasiet. Men få känner till det här programmet och dess fyra andra inriktningar som går under benämningen introduktionsprogram. Hör Katarina Gunnarssons reportage från Enskedegårds gymnasium i Stockholm. Hör även gymnasieminister Anna Ekström i Studio Ett.

Det är svårt att klara skolan när man känner sig rädd och inte vet om man ska få stanna eller inte. Ali sitter i elevcafeterian på Enskedegårds gymnasium. Han går på Språkintroduktionen som är ett av 5 olika introduktionsprogrammen.

Här på Introduktionsprogrammen hamnar elever som av olika orsaker inte blivit behöriga till gymnasiet. De kan ha svårt med svenska språket, haft missbrukande föräldrar eller Aspergers syndrom berättar rektorn Jenny Rosengren.

Rektor Jennie Rosengren är frustrerad, allt för få känner till, eller verkar bry sig om de 5 olika introduktionsprogrammen. Och det trots att 57 tusen elever i Sverige går ett introduktionsprogram och att en av inriktningarna, Språkintroduktionen, i åk 1 är Sveriges största gymnasieprogram, större än samhällsvetenskaplig och naturvetenskaplig linje. Så visar hon upp den nationella läroplanen.

Hur kommer det sig då att de olika introduktionsprogrammen vuxit så i år? Det är för att gruppen nyanlända tonåringar är så många, men det är också för att kraven för att komma in på ett nationellt gymnasieprogram skärpts.

Före 2011 krävdes det godkända betyg i 3 i kärnämnena. Nu krävs godkända betyg i 8 ämnen för ett yrkesprogram och 12 ämnen för ett högskoleförberedande. Många elever klarar inte det. Särskilt om de har någon diagnos eller kommer till Sverige efter 12 års ålder.

Tanken med vissa av introduktionsprogrammen är att man ska läsa in de grundskolebetyg man saknar och sen kunna söka sig vidare till ett nationellt gymnasieprogram. Men många klarar inte det. Enligt Skolverkets senaste siffror hade bara 30 procent av eleverna gått vidare till ett nationellt program 3 år efter att de börjat språkintroduktionen. Och nästan hälften hade slutat gå på gymnasiet helt och hållet. Vad beror det på? 

I skolkaféet hittar jag Mahad som från Somalia. Mahad är 17 år och han säger att det inte är lätt att komma ikapp när man som han bara gått 2 år i skolan i Somalia.

Mahad berättar att han växt upp med sin älskade mormor i Somalia. När hans syskon dödades sålde mormodern sin gård för att kunna skicka iväg honom till Sverige. Mormor vill att jag ska utbilda mig och få ett fint jobb som läkare. Men det är svårt när jag inte har lyckat få betyg nog att söka in på ett gymnasium säger han.

Mahad säger att han älskar att få gå i skolan. Men som förklaring till varför bara 30 procent av eleverna på språk introduktionen går vidare till ett nationellt program säger han att eleverna inte anstränger sig tillräckligt. De skolkar och kommer för sent till lektionerna.

I lärarrummet träffar jag läraren specialpedagog Moa Norell. Hon har flera förklaringar till varför elever inte går vidare från introduktionsprogrammen till ett nationellt gymnasieprogram. Visst handlade det om bristande språkkunskaper men också om annat, säger hon. Mina elever har Aspergers, ADHD, social fobi, missbrukande föräldrar, eller så tvingas tolka åt sina föräldrar på dagtid. Och när hon härom året gjorde en egen liten studie av de som skolkade visade det sig att många var tvungna att arbeta före eller efter skolan för att försörja släkten. Och med allt högre krav på godkända betyg är det de här eleverna som inte passar in i mallen.

Att Introduktionsprogrammen saknar styrning och kursplanerna är löst formulerade är ett problem säger flera problem på skolan. Men de säger också att de löst hållna kursplanerna ibland är bra, det öppnar upp för flexibla lösningar och ger struliga elever många chanser. 

En av de som räddats på det sättet är Seif. Han hade kom till Enskede gårds individuella alternativ hade han inte med sig ett enda godkänt betyg från högstadiet. Och på det individuella alternativet fortsatte han att vara våldsam och ställa till kaos. Men specialläraren Moa erbjöd honom hela tiden individ anpassade kursplaner och nya chanser.

Och det var när Seif tillslut hamnade på behandlingshem som livet vände. När han fick komma tillbaka till introduktionsprogrammets individuella alternativ så har han den här gången skött sig och pluggat upp flera betyg. Men det är ett stort samhällsproblem att så många unga idag inte klarar att få ett riktigt gymnasiebetyg säger han. Ungdomarna som misslyckas så i skolan har svårt att få jobb och de fastna lätt i kriminalitet o droger säger Seif.

Och Bengt Weidow, Skolverkets expert på introduktionsprogrammen håller med Seif. Att 30 procent på inriktningen individuellt alternativ inte är kvar i gymnasieskolan två år efter påbörjad utbildning är ett problem.