Rapport om Muslimska brödraskapet sågas

6:56 min

Skarp kritik riktas mot en rapport som MSB har beställt om Muslimska brödraskapet.

– Det är en enda sörja, säger religionsvetaren Frédéric Brusi.

I rapporten som publicerades i slutet av februari slås fast att flera stora muslimska organisationer i Sverige har direkt koppling till Muslimska brödraskapet. Och att islamister håller på att bygga upp en parallell samhällsstruktur som riskerar att hota svenska värderingar.

Det muslimska nätverket ska även ha varit aktivt i landet sedan slutet av 1970-talet. Etableringen har skett successivt via invandring och genom att infiltrera organisationer och politiska partier, enligt huvudförfattaren av rapporten, statsvetaren och terrorforskaren Magnus Norell.

Men rapportens slutsatser stämmer inte – det saknas belägg för påståendena, menar de organisationer som pekas ut och flera religionsforskare.

"Namngivna personer och organisationer i Sverige blir därmed misstänkliggjorda, utan konkreta belägg, även i de fall då personerna eller organisationerna offentligt förnekat några som helst kopplingar till Muslimska brödraskapet", skriver 22 religionsforskare i ett öppet brev.

Frédéric Brusi, doktorand i religionshistoria vid Stockholms universitet, säger att rapporten brister vetenskapligt.

– Det påstås en massa saker som inte beläggs med någon form av källa. Det är en stor sörja där man blandar i hop fakta och åsikt, säger han i P1-Morgon.

Samtidigt anser han att det är bra att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beställt en rapport i ämnet. Men Brusi att kritisk eftersom MSB har som uppgift att ge allmänheten tillförlitliga uppgifter.

Det finns nämligen, bland annat, en mängd forskning i Europa som pekar på att våld inte har kunnat kopplas till Muslimska brödraskapet.

– Det är det vi tycker är problematiskt att man drar den slutsatsen. Norell borde ha tagit upp den sammanlagda forskningen och sen utgått från sin egen rapportering om läget. 

Anneli Bergholm Söder, avdelningschef och operativt ansvarig på MSB, slår ifrån sig kritiken. Religiös extremism i Sverige är ett allt för outforskat område, menar hon.

– Rapporten är en del i en längre kunskapsuppbyggnad. MSB har i uppdrag att följa omvärldshändelser, även långsamma skeenden som riskerar att hota grundläggande värden: liv och hälsa, samhällets funktionalitet och demokratiska värden.

Vad säger du om rapportens slutsatser?

– Författaren får stå för innehållet i studien.

Gör inte ni någon värdering av de uppgifter som tas in till myndigheten?

– Vi gör en beställning och sedan lägger vi ut de studier och den forskning som vi beställt. Det gör vi för att vi inte vill censurera, utan vill vara tydliga med hur vi jobbar.

Kritiken var väntad, enligt en av medförfattaren till rapporten, Aje Carlblom, som är docent i socialantropologi vid Malmö högskola.

– Att bara föra upp frågan om Muslimska brödraskapet är kontroversiellt i Sverige. I andra länder är detta inte så. Här är det svårt att föra fram något som inte ligger inom mainstream. 

Enligt Aje Carlbom beror det på att allmänheten vet väldigt lite om själva ämnet. 

– Inte heller de här 22 islamologerna verkar veta så mycket, trots att fenomenet har funnits i Sverige i över tjugo år.