500 miljoner mer till försvaret redan i år

Partierna som står bakom den nuvarande försvarspolitiska inriktningen 2016-2020 har kommit överens om att höja försvarsanslaget för i år. Försvarsmakten får ytterligare 500 miljoner kronor 2017, meddelar försvarsministern på en presskonferens.

– Det är en glädje för mig att vi har kommit överens. Jag vill tacka alla inblandade för ett gott arbete, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

– Det är en bred majoritet som symboliserar stabilitet, säger han.

Moderaternas talesperson Hans Wallmark välkomnar beslutet och påminner om att M länge krävt detta tillskott.

– Jag är glad att regeringen har kommit oss tillmötes på den här punkten. Det här är en delpost som har bäring för kommande år som också medför ytterligare kostnader, säger Wallmark.

Även de andra partiernas företrädare i försvarsgruppen välkomnar beslutet, som är ovanligt. Åsa Lindestam (S) framhåller särskilt satsningarna på civilförsvaret.

Centerns Daniel Bäckström hyllar samförståndsandan i försvarsgruppen.

Kristdemokraternas Mikael Oscarsson påminner om cyberattackerna mot Sverige.

– Vi vill ha tillskott i år och kommande år. Och det har vi fått, säger han.

Liberalerna är inte en del av försvarsöverenskommelsen. Partiledaren Jan Björklund är inte nöjd med dagens besked.

– Det är en stor besvikelse. Hotet från Ryssland och Putin är allvarligt och det växer. Sverige måste förstärka försvarsförmågan, säger han. 

Björklund menar att försvaret borde få betydligt mer pengar än de anslagna ytterligare 500 miljonerna. 

– Det behövs belopp i storleksordningen fyra miljarder redan i år. Jag tycker Sverige ska ta till sig det utgiftsmål för försvaret som Nato-länderna satt upp på två procent av BNP, säger Björklund.    

Inriktningen för partierna i den så kallade försvarsgruppen är att försvarsanslagen ska höjas även åren därefter, utöver vad man redan är överens om i det så kallade försvarsbeslutet från 2015. Hur stora höjningarna blir 2018-2020 kommer att bestämmas i fortsatta förhandlingar.

Förhandlingarna i försvarsgruppen har pågått sedan början av året.

– Det som kom fram i dag är insikten om hur underfinansieringen faktiskt ser ut och även insikten om stundens allvar och det ansvar de olika partierna faktiskt bär. En nyhet i dag är också att man lägger resurser på totalförsvarsplanering, en uppgift man fått tidigare men inte lagt resurser på, säger Annika Nordgren Christensen, försvarspolitisk expert och regeringens utredare av personalförsörjningen till Försvarsmakten, i Ekots direktsändning. 

De borgerliga partierna har krävt höjda försvarsanslag utöver de som finns i den försvarspolitiska inriktningen för 2016—2020. Moderaterna har tidigare sagt att man vill ge försvaret 500 miljoner kronor mer redan i år.

Även Kristdemokraterna och Centern har krävt höjningar av anslagen på kort sikt, men de två partierna har velat att Försvarsmakten först tar fram en lista på möjliga åtgärder som ska stärka försvarsförmågan innan man slår fast en summa.

Försvarsminister Peter Hultqvist har inte uteslutit höjda anslag, men har de senaste månaderna uppgett att han inte vill delta i någon anslagsbingo.

Nyligen uppgav ÖB Micael Bydén att det behövs minst 6,5 miljarder mer sammanlagt fram till och med 2020. Dessutom behöver försvaret en hemlig summa för att avhjälpa brister som man inte vill avslöja.

Ekot

TT