Sångerskan Eva Eastwood berättar om övergreppen
Hon blev erbjuden ett skivkontrakt i USA men tackade nej. Hon kallas för Sveriges okrönta rockabillydrottning och hämtar inspiration i 50-talets rock n' roll. Nu kommer filmen ''Eva, en Lyckost'' av Matz Eklund, om Eva Eastwoods liv, ett liv kantat av framgång och sorg.
Med en patenterad röst som osar av 50-tal har hon varit en klippa i den svenska rockabilly-världen i över 20 år.
Hon har skrivit över 800 låtar till bland andra The Boppers och svenska storartisten Jerry Williams.
Det är inte för inte som Eva Eastwood, eller Eva Östlund som hennes dopnamn är, kallas för drottning över svensk rock'n'roll.
Uppväxten präglades av musik, med två föräldrar som båda spelade dragspel. Men när Eva Eastwood var sju år dog hennes mamma.
– Jag blev ett barn i trauma. Det var nattsvart sorg. Mamma och jag var så nära varandra, säger hon.
Mamman gick bort hastigt och pappan hanterade sorgen med alkohol. Eftersom Eva inte visste något annat så normaliserades fyllan.
– Pappa var full som en kastrull. Det var ett supande som pågick i dagar. Folk festade och kissade på sig och polisen kom. Jag visste inget annat, det var bara att försöka ta ställning till att det här är verkligheten.
I filmen om Eva Eastwood, som har premiär i morgon, berättar hon om att hon även blev utsatt för sexuella övergrepp av sin pappa.
– Vi trodde att det var så man levde i alla familjer. Jag och syrran gick ju inte till grannarna och frågade hur det var där. Det var normal vardag att man höll sig ute på dagarna och låg med farsan på nätterna.
– Det har varit så svårt att berätta för omvärlden fram tills nu, när jag bestämt mig för att det inte var mitt fel. Jag älskar ändå min pappa, det har jag kommit fram till nu och har förlåtit honom. Jag har inget agg eller hat kvar.
Hon säger att saker och ting hade kunnat vara annorlunda – om familjen fått hjälp efter mammans död.
– Då hade kanske inte det här hänt. Men det är väldigt mycket tystnad, att titta bort och inte vilja se, som gör att sånt här kan pågå och utvecklas, säger hon.
Eva Eastwood är noga med att poängtera att det hon berättar i filmen är hennes historia.
– Det är något jag står för utan att vilja anklaga eller hämnas på någon.
Eva Eastwoods pappa dog för nästan 25 år sedan. Hon växte delvis upp i fosterfamilj.
– Livet har varit gott emot mig, jag har fått den tiden sedan jag flyttade till mina nya föräldrar. Min läkning började redan där, med så mycket kärlek. De fokuserade inte så mycket på varifrån jag kom. För dem var jag en fin liten tjej som de ville ge kärlek och trygghet. Och med min nya pappa, som var något helt annat än min biologiska pappa, fick jag lära mig miljoner nya saker om män – och att kärlek aldrig någonsin kostar något, säger hon.
