Nordiska länderna ökar klimatpressen
I dag väntas de nordiska länderna anta en ny gemensam klimatdeklaration. Tanken är att Norden ska trycka på när flera länder nu tvekar om klimatpolitiken.
Klimatdeklarationen kommer behandlas vid ett möte med Nordiska Ministerrådet i Oslo. I bakgrunden finns en oro för vad som händer, drygt ett år efter det historiska Parisavtalet om klimatet.
– Världens största utsläppare, som är USA, tvekar om man kommer leverera på Parisavtalet. Det är klart att det är ett stort bakslag, säger Sveriges klimatminister Isabella Lövin.
Klimatministern säger till Ekot att hon tror att det är extra viktigt att nu kroka arm med de nordiska länderna, när EU är splittrat i den klimatfrågan.
– Det är stora länder, och stora utsläppsländer, som gärna sätter klackarna i backen och inte vill bli alltför ambitiösa när handlar om klimatfrågan, säger Lövin.
– Så det nordiska ledarskapet kommer bli väldigt viktigt framöver, fortsätter ministern.
En stor oro för rapporter om allt snabbare uppvärmning av Arktis och hur det kommer påverka väder och klimat även på sydligare breddgrader, är en av tolv punkter i den nya nordiska klimatdeklarationen, som Ekot har sett ett utkast av.
I deklarationen finns egentligen inga nya konkreta löften om ytterligare klimatåtaganden från de nordiska länderna. Däremot trycker dokumentet på att Norden visar att det går att förena höga klimatambitioner med god ekonomisk tillväxt.
– Jag tror att det är en väldigt viktig signal att komma med den här deklarationen nu, innan USA har bestämt sig för hur man ska göra med Parisavtalet, säger klimatministern.
Isabella Lövin och hennes nordiska kollegor säger sig vara djupt oroade över gapet mellan den nuvarande nivån för global klimatambition och vad forskningen anser vara nödvändigt för att hålla den globala temperaturökningen klart under 2 grader.
I den nordiska klimatdeklarationen slås även fast att det är viktigt att fasa ut subventioner för fossila bränslen.
I Norge hävdar miljörörelsen att staten faktiskt subventionerar landets olje- och gasindustri genom sin speciella skattemodell, där staten tar en stor del av den finansiella risken när oljebolag letar efter nya källor.
Isabella Lövin duckar lite för frågan om Norge bör ändra sitt system.
– Det jobbet som Norge nu gör för att avinvestera sin oljefond eller pensionsfond ur fossila bränslen är ett första steg. Men sedan har de naturligtvis en ekonomi som baseras på oljeinkomster, och det är ju en fråga för den norska regeringen, säger klimatministern.