Misstänkt människohandel leder sällan till åtal
Majoriteten av polisanmälningar som gäller människohandel med barn läggs ned. Det visar en granskning av 68 polisanmälningar.
Av de 68 polisanmälningarna ledde endast en till åtal, visar en rapport som gjorts på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholm.
– I vissa ärenden har man inte inlett en förundersökning alls, säger författaren till rapporten Märta Johansson, docent i juridik vid Örebro universitet.
– I vissa ärenden har man inlett en förundersökning men man har inte vidtagit någon utredningsåtgärd, och då är det svårt att förstå att man har lagt ned förundersökningen.
Märta Johansson säger att det finns brister inom rättsförfarandet, vilket försvårar möjligheten att lagföra människohandelsbrott.
Granskningen omfattar 68 polisanmälningar om barn under 18 år som misstänks ha varit offer för människohandel. Anmälningarna gjordes under hela 2015 och under första halvåret 2016.
Drygt hälften av polisanmälningarna ledde till förundersökning. En polisanmälan ledde till åtal.
I 17 förundersökningar hade inte barnet, det vill säga brottsoffret, förhörts.
– Förhör med brottsoffret är en grundläggande åtgärd vid alla misstankar om brott, säger Märta Johansson.
Majoriteten av barnen, 66 procent, som förekom i anmälningarna var ensamkommande.
Brotten rubricerades som människohandel för sexuell exploatering (19 st), människohandel för tvångsarbete (7 st), människohandel för tiggeri (7 st).
Några enstaka anmälningar rörde människohandel för krigstjänst (3 st).
I de förundersökningar som hade letts av de internationella åklagarkamrarna förhördes barnen i högre grad än när förundersökningarna leddes av polis eller av de allmänna åklagarmyndigheterna.
Den anmälan som ledde till åtal berodde på att flera myndigheter samlade sin kompetens.
– Det visar på att det behövs en strategi för hur människohandelsärenden ska hanteras inom åklagarmyndigheten, säger Märta Johansson.
– I det ärende som fungerade arbetade flera polisregioner tillsammans, tillsammans med expertis från internationella åklagarkammaren. Och när det fungerar så får målsägaren det stöd som behövs och i sådana fall kan det också leda till åtal och en fällande dom.