Forskare: Könskvotering ger fler kvinnliga ledare
Könskvotering leder till fler kvinnor på toppositioner och en allmän kompetenshöjning. Det visar forskare från Stockholms universitet i en ny rapport från SNS.
Johanna Rickne är docent i nationalekonomi och en av forskarna bakom studien som motsäger den kritik som ofta riktas mot könskvotering.
– Det viktigaste vi har kommit fram till är att kvotering kan hjälpa snarare än skada kvinnors tillgång till inflytande och höga positioner i organisationer, säger hon.
Johanna Rickne har tillsammans med forskarkollegorna Torsten Persson och Olle Folke studerat effekterna av Socialdemokraternas initiativ ”Varannan damernas”, som innebar att partiet varvade kvinnliga och manliga politiker på sina valsedlar från och med valet 1994.
Forskarna har kunnat följa rekryteringar och kvinnors karriärer för partiets 290 kommunala avdelningar 10 år innan och 15 år efter kvoteringen började.
– När kvoteringen infördes, ju fler kvinnor man behövde kvotera in desto mer förbättrades kompetensen bland männen och det var särskilt på toppositionerna inom organisationerna som kompetensens förbättrades. I en av våra intervjuer fick vi reda på att kvinnoförbunden inom Socialdemokraterna kallade detta för den mediokre mannens kris. Det är ungefär exakt det vi ser i våra resultat.
Johanna Rickne menar att kritik riktat mot kvotering ofta gäller att kompetenta män kvoteras bort och att kvinnors karriärer skadas för att det väcks tvivel om kvinnornas kompetens vid kvotering. Men deras forskning pekar i en annan riktning.
– Tvärt emot farhågan så ledde Socialdemokraternas kvotering, Varannan damernas, till att sannolikheten att ha en kvinnlig ledare för de lokala socialdemokratiska partierna ökade snarare än minskade. Det blev alltså en positiv effekt för kvinnors karriärer snarare än en negativ, säger Johanna Rickne.
Forskarteamet tror att resultatet också är viktigt inom andra områden än politiken. Johanna Rickne menar att vi bör ifrågasätta antagandet om att det verkligen är meriter och erfarenhet som i nuläget styr vem som får ett jobb eller uppdrag i Sverige.
– Det finns väldigt mycket vetenskaplig teori som säger att av olika sociala och psykologiska skäl är det inte alltid meritokratisk rekrytering. Om vi inte har det kan kvotering vara ett sätt att förbättra meritokratin.
Lena Näslund var med när ”Varannan damernas” infördes. Hon har varit med i S-kvinnor sedan 1968 och suttit 34 år i Örnsköldsviks kommunfullmäktige.
– Jag tyckte naturligtvis att det var positivt, men det var inte enkelt att genomföra det för det fanns ju många som hade invändningar emot det. Mest män då som tyckte att det här var inte nödvändigt, säger Lena Näslund.