50 barn skrivs in på BUP varje vecka

1:02 min

Två elever i varje värmländsk skolklass får psykiatrisk specialistvård.
– Trycket är jättehårt. Det håller inte att barnpsykiatrin har det inflödet, säger verksamhetschefen.

Maria Svensson är verksamhetschef på Barn- och ungdomspsykiatrin i Värmland, och hon är oroad över den stora mängd barn som söker hjälp. Under maj månad har det skrivits in tio barn om dagen. 

– Vi jobbar redan i dag med elevhälsan men vi måste jobba mycket mycket mer tillsammans för barnpsykatrin kan inte ensamt ta hand om det här. Vi måste jobba tillsammans på ett helt annat sätt.

Det var för två år sen som BUP märkte en markant ökning och den höga nivån har hållit i sig. Förra året var 3 700 - 4 000 barn i åldern 0-17 inskrivna. Det är 7 procent av de värmländska barnen. Den nationella siffran ligger på mellan 5 och 10 procent.
De flesta som söker har neuropsykiatrisk problematik som till exempel ADHD och autism. 

Hinner ni med alla?

– Nej, det gör vi inte riktigt. Därför träffar vi alla för en första påtitt för att bedöma vilka vi måste ta hand om på en gång och vilka som kan vänta lite längre.

Vilka är det vanligaste problem de söker för?

 – Jag kan inte peka ut något specifikt som ökar men under 2016 var de ensamkommande asylsökande en stor del och de har vi fortfarande. Och det har ju varit perioder med mycket akuta besök. Så här års är det en del depressioner, självskadebeteende och det närmar sig skolavslutning med press för betyg och annat som påverkar måendet för ungdomar.

En anledning till att barnpsykatrin i Karlstad har så högt tryck kan vara att den hjälp de behöver inte ges i hemkommunen. 

– Jag tror att vi har barn och ungdomar som inte alltid behöver Barn- och ungdomspsykatrin. Men många kommuner saknar alternativ. Det finns ingen Första linjen-nivå. Primärvården tar inte emot barn med psykisk ohälsa under 16 år. Det finns inget annat och då tar vi emot dem för vi kan inte sätta barnen i kläm. 

Men det finns hopp om bättre tider. Enligt Maria Svensson har område öppenvård fått ett uppdrag och har ett pågående utvecklingsarbete där man tittar på hur flera ska kunna dela på ansvaret att ta hand om de värmländska barnen.

– Det är vår räddning. Vi sitter vid samma bord och pratar om problemen, hur ska vi lösa detta tillsammans, och det är ett stort steg framåt. 

Till hösten börjar det hända något i praktiken. Då startar Första linjen i resten av Värmland. Första linjen är ett samarbete mellan kommuner och landsting för att tillsammans snabbt kunna hjälpa barn och unga med lindrigare psykiatriska problem. Modellen infördes i Karlstadsområdet för ett par år sen, men någon avlastning för BUP blev det inte.

– Nej, så här långt har vi inte sett någon minskning. De har snarare hittat en ny patientgrupp till oss. Men i en förlängning när hela Värmland får det tror jag det kommer leda till ett minskat tryck. 

Den långa kön med 800 barn och unga som väntat i upp till två år på neuropsykiatrisk utredning är borta. Det finns bara 160 kvar och inga nya ställs i kön. Man jobbar på ett nytt sätt där barnen får hjälp direkt med de behov de har, och utredning med diagnos kanske inte ens blir nödvändigt. 

– Nu får man ett första besök inom ett par månader.

Den främsta förklaringen till den dramatiskt kortade kön är att landstinget köpte in utredningstjänster av privata vårdbolag. Men det avtalet gick ut för ett par veckor sen, och nu finns enligt Maria Svensson oro att köerna ska börja växa igen. 

– Ja, den oron tror jag finns, och det kräver ett hårt arbete av oss att vi verkligen håller i vår ambition att jobba på ett annat sätt. Inte diagnos i första hand utan insatser på en gång.