#sametingsvalet2017

Över 200 röster underkända i valet

4:42 min

Lika många röster som partiet Samerna fick har underkänts i Sametingsvalet.

Vad tycker du om det här, är det så allvarligt att det kan leda till omval? Diskutera och kommentera här!

 – Det är så mycket röster att det hade kunna förändra mandatfördelningen i sametingsvalet, och vi har ju här fem procent som har försökt rösta men misslyckats, säger Paulus Kuoljok som sitter i Sametingets valnämnd för Samelandspartiet.

Det krävdes 122 röster för att få ett mandat i Sametinget för partiet Albmut. Även partiet Samerna fick ett mandat med sina 233 röster. 

Nu har länsstyrelsen i Norrbotten justerat protokollet från rösträkningen och Valmyndigheten har presenterat hela valresultatet på sin sajt. 

Där framkommer att hela 236 röster har blivit underkända i den betydelsen att de inte räknats in i valresultatet. 235 av dem är brevröster och en är vallokalsröst.

 – Det är olyckligt, av någon anledning har man väl inte läst vad som står på valkuvertet, säger Nils Sandström på länsstyrelsen i Norrbotten. 

Orsakerna till att rösterna har underkänts har varit exempelvis att kuvert inte varit igenklistrade eller att det har saknats namnteckningar, antingen av väljaren eller av vittnen.

Paulus Kuoljok vill inte lägga skulden på väljarna.

 – Vi måste utgå från att det är för dåliga instruktioner till väljarna och det är något vi måste titta på i framtiden, säger Kuoljok.

Åtta av de underkända brevrösterna är ogiltigförklarade eftersom personerna även röstat i vallokal den 21 maj.

De 236 underkända rösterna är 4,5 procent av de totalt 5292 inkomna rösterna. 5056 av rösterna godkändes således för att räknas in i valresultatet och det gav ett valdeltagande på 57,7 procent.  

Nils Sandström på länsstyrelsen i Norrbotten säger att de som gjort fel inte kommer att få någon information om det.

 – Nej, de är ogiltiga.

En gång tidigare har det blivit omval i Sametinget. Det var 2001 och orsaken var att valkuvert hade hanterats felaktigt vid en av vallokalerna. Och Paulus Kuoljok utesluter inte att även det här med så många underkända röster skulle kunna leda till omval.

 – Det är inte vår sak att göra den bedömningen, men det är ett betydande antal av rösterna och det är inte omöjligt att man skulle kunna godkänna en sådan överklagan.

Det är inte första gången antalet underkända eller ogiltigförklarade röster är högt i Sametingsvalet.

  • 2013 underkändes 168 röster. Då godkändes 4530 röster och valdeltagandet var 54,4 procent.
  • 2009 underkändes 260 röster. Då godkändes 4623 röster och valdeltagandet var 59,2 procent.
  • 2005 underkändes 213 röster. Då godkändes 4514 röster och valdeltagandet var 62,9 procent.

Paulus Kuoljok är väl medveten om de här siffrorna och berättar att valnämnden undersöker möjligheter att rösta med Bank-ID i kommande val.

 – Jag hoppas ju att en sådan ordning skulle minska antalet brevröster och då också antalet felaktiga röster.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Sveriges Radio