Polisen tar fram handbok mot våldsbejakande extremism
I år ska polisen runt om i landet införa nya riktlinjer och en handbok för det lokala förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism.
Daniel Jacobsson är verksamhetsutvecklare på polisen med inriktning på våldsbejakande extremism och arbetar med riktlinjerna.
– Om man ska komma tillrätta med våldsbejakande extremism så måste man angripa roten till problemet, vilket oftast är utanförskap. Där har polisen en viktig roll att spela, att försöka bygga ett förtroende mellan polis och lokalsamhället, säger Daniel Jacobsson.
Riktlinjerna som i år ska införas runt om i Sveriges lokalpolisområden handlar mycket om just långsiktigt förtroendebyggande. Dels för att höra varningssignaler om en person är på väg att radikaliseras, men också för att minska grogrunden för extremism.
För polisen handlar det inte bara om vad man ska göra utan också vad man ska undvika, till exempel att inte själv driva på radikalisering med polisinsatser som kan upplevas som orättvisa eller oproportionerliga.
– Vissa krafter vill få polisen att agera på ett sätt som de sen kan dra nytta av i sin propaganda. Då handlar det om att inte gå i den fällan, säger Daniel Jacobsson.
Riktlinjerna handlar enligt Daniel Jacobsson inte om att införa några nya, okända arbetssätt inom polisen.
– Polisen jobbar redan med de här sakerna, men kanske inte på det planerade och långsiktiga sätt som vi ser att man behöver jobba, säger Daniel Jacobsson.
För att konkretisera riktlinjerna tar polisen även fram en handbok med goda exempel från verkligheten.
– Jag tycker att man blir väldigt varmt välkomnad här. När man bjuder lite på sig själv så öppnar sig befolkningen, säger Fredrik Malm.
Fredrik Malm är områdespolis i Vivalla i Örebro, ett av 15 områden i Sverige som polisen ser som särskilt utsatta. Han lägger mycket tid på förtroendebyggande och är en av dem som ska bidra med goda exempel till handboken. Han berättar bland annat om en ung man i Vivalla som mådde dåligt, hade setts med kniv och gjort internetsökningar kopplade till terrorattentat.
Mannen kunde åtalas för förberedelse till grov misshandel och dömas till rättspsykiatrisk vård innan något allvarligt inträffade, enligt Fredrik Malm var hans goda kontakter med lokalsamhället avgörande.
– För oftast när vi backtrackar när det hänt saker så finns det många som har reagerat på en person men det har inte kommit till vår kännedom. Målet måste vara att hamna längre fram i den näringskedjan och ta del av information innan det behöver hända någonting, säger Fredrik Malm.