Längre väntan på asyl – 100 dagars längre väntan i år

2:15 min

Det tar allt längre tid för asylsökande att få sin sak prövad. I maj var den genomsnittliga handläggningstiden 464 dagar, en ökning med hundra dagar sedan årsskiftet.

Farazdak kom från Irak till Sverige mitt i flyktingvågen i augusti 2015, och väntar fortfarande på besked om han fått uppehållstillstånd eller inte.

– Förhållandena under de här två åren har varit eländiga. Den som själv inte upplever det, kommer aldrig förstå vad den här ovissheten innebär, säger Farazdak, som bor i Malmö.

Det är de många asylansökningarna som kom in till Migrationsverket under flyktingvågen, sommaren och hösten 2015, som gör att väntetiderna fortsätter att öka.

Och ökningen är större än vad Migrationsverket trodde i början av året. Orsaken är att det tar längre tid än beräknat att handlägga de ärenden som nu väntar på avgörande, säger Christina Ström, som är verksamhetsexpert på Migrationsverket.

– Förra året gällde en stor del av de ärenden som vi avgjorde syriska medborgare. Och är man syrisk medborgare så kommer man att få stanna i Sverige. Det blir enklare att handlägga det, det går snabbare. De ärenden vi arbetar med nu kräver i större utsträckning fler utredningsåtgärder.

Nu handlar det om fler irakier och afghaner, och de ärendena är mer komplicerade att handlägga, säger Christina Ström.

– Det här är länder där vissa delar av landet har en svårare situation. Men i andra delar av landet kan det vara lugnare och säkrare, så vi måste i så fall också utreda ett internflyktsalternativ. 

Mellan årsskiftet och slutet av maj hade de genomsnittliga väntetiderna ökat med hundra dagar, från 363 till 464 dagar. 

På Migrationsverket räknar man med att väntetiderna fortsätter att öka några månader till, innan de börjar minska igen någon gång i höst. Och 2018 ska handläggningstiderna vara nere på 3-4 månader, enligt den senaste prognosen.

Men det här hjälper inte Farazdak från Irak, han som väntat i nästan två år på ett asylbesked. Nu var det tio månader sedan han senast var på intervju på Migrationsverket.

– Man är ständigt i stress. Och mitt psykiska tillstånd har blivit väldigt dåligt. Man blir ju deprimerad när man inte kan göra någonting som en vanlig människa, säger Farazdak.