Försvaret utbildar civila i sprängmedel

2:01 min

Med mer sprängmedel i omlopp krävs större kunskap. Det menar Försvaret som nu gör bombövningar med civila myndigheter.

Hantering av sprängmedel i civilsamhället har blivit ett allt vanligare problem att hantera. Exempelvis vid terrordåd, eller i uppgörelser mellan kriminella nätverk.

Och det ställer nya krav på olika aktörer och myndigheter vad gäller kunskap som kännedom om bomber och andra explosiva medel.

– Kompetensen angående sprängämnen eller explosivämnen inom samhället är låg. Och det började egentligen med att vi slutade med att göra värnplikten för ett antal år sedan, säger Fredrik Zetterberg, överste och förbandschef på Swedec, Totalförsvarets ammunitions - och minröjningscentrum i Eksjö.

Det är på Swedec vid ING2 i Eksjö som försvarsmakten i dag utbildar polisens nationella bombskydd. Det är polisen som har att hantera insatser där sprängmedel är inblandade i fredstid. Men andra myndigheter som ambulanssjukvård eller räddningstjänsten kan beröras. Ofta kan de vara första aktör på plats vid en misstänkt bomb.

Försvaret arrangerar nu övningar tillsammans med civila myndigheter kring sprängmedel och hantering av desamma. Och på Swedec ser man ett ökat behov i ämnet. Inte minst när en bomb idag kan vara hemmatillverkad och mycket svår att identifiera.

– Det som är det svåra idag är hemmagjorda explosivämnen som kan se ut som vad som helst. Det kan se ut som en vanlig vattenflaska, det kan vara fordon, en tankbil som man tror innehåller något annat. Det ser inte ut som en bomb längre, säger Fredrik Zetterberg. 

I princip får inte militären i Sverige utföra uppgifter i det civila samhället med vissa undantag.

Men en ökad samverkan kring kompetens och erfarenhetsutbyte kan underlätta i de fall där försvarsmakten kan kalls in i fredstid. Exempelvis vid extraordinära händelser som vid ett misstänkt terrordåd. Det kräver mer samverkan:

– Som att öva mer komplexa händelser och öva kontinuerligt med varandra. Och se över de regelsystem som vi har så att vi har ungefär samma utrustning och samma metoder, säger Fredrik Zetterberg. 

– Detta så att vi inte börjar bråka om det det första vi gör, utan att vi gör ungefär på samma sätt, fortsätter ha´n. 

Zetterberg anser att Sverige skulle ha nytta av att införa ett nationellt bombcentrum med aktörer från olika myndigheter. Och det är inte utbyte av underrättelseinformation som önskas. Utan mer utbyte om praktisk information

– Vi är inte intresserade av fingeravtryck, eller vem som har tillverkat den, eller är det nätverk bakom, säger han. 

– Det är vi  är intresserade av är själva bomben. Hur bomben är uppbyggd, säger Zetterberg och fortsätter: 

– Hur kan vi röja eller metodmässigt ta hand om en sådan här bomb?
Det är vi intresserade av och där skulle samarbetet kunna utökas mot vad som sker idag.