NY EU-plan ska bromsa besvärliga bakterier

1:58 min

EU-kommissionen har lanserat en ny handlingsplan mot antibiotikaresistens. Nu ska Europa bli bäst i världen på att mota motståndskraftiga bakterier.

I Sverige som hittills lyckats begränsa spridningen av de motståndskraftiga bakterierna, så ser man nu grupper som drabbas hårdast när resistensen blir vanligare, det säger smittskyddsläkaren

Stephan Stenmark, som leder ett möte i Almedalen om resistens-problemen:

--Det är barn som föds för tidigt, de har lätt att få infektioner och behöver infektionsbehandlingen. Det är också patienter som behandlas för cancer, säger Stephan Stenmark. Både sjukdomen i sig och en del av behandlingen kan leda till infektioner och det är också en ökad risk om man är ofta på sjukhus och får många antibiotikakurer att man får antibiotikaresistenta bakterier.

Stephan Stenmark har tittat på en grupp patienter som just nu vårdas i hans landsting för blodförgiftning med motståndskraftiga bakterier och resultatet visade tydligt att det är de mest sårbara som drabbas först.

--Vi såg att mer än hälften av dem hade grundsjukdomen cancer eller leukemi, alltså blodcancer. Det är en grupp som är känsliga för infektioner och löper också en risk att få resistenta infektioner, enligt Stenmark.

Många cancerpatienter behöver ju opereras, kommer vi att kunna göra det om de resistenta bakterierna blir fler?

– Ja vi kommer att försöka göra det även i framtiden, men vi måste utveckla metoderna och vi måste få nya antibiotika i framtiden och vi måste bli ännu bättre på att motverka infektioner i samband med kirurgi, säger Stephan Stenmark. Jag tror att vi kommer att fortsätta operera men vården behöver utvecklas och nya antibiotika måste till för att vi ska klara det här i det långa loppet.

Den handlingsplan som EU lanserade i veckan har som mål att Europa ska bli bäst i världen på att bekämpa antibiotikaresistens. Samtidigt antogs riktlinjer för återhållsam användning av antibiotika för både människor och djur. EU-kommissionen uppmanar medlemsländerna att skriva egna handlingsplaner för bättre övervakning och EU vill också finansiera forskning om effektiva smittskyddmetoder, ny diagnostik och vacciner som kan förebygga resistens.